Att utrota ogräs - utan gift
En kurs i bekämpning av rotogräs med icke kemiska metoder på Lövsta i torsdags lockade 18 deltagare. Ann-Marie Dock Gustavsson, regionrådgivare vid jordbruksverket, Uppsala, har ogräsbekämpning som specialområde. Hon inledde kursen med att göra en listning av de rotogräs som vållar problem på deltagarnas gårdar och redogjorde för ogräsförsök som genomförts under senare tid.
När hon blir tillfrågad om vilket ogräs som är det värsta så säger hon utan tvekan åkertistel - ett mycket envist ogräs med ett ovanligt utvecklat rotsystem som når ner till 50 centimeter under markytan. Det räcker med en fem centimerstor bit av roten för att den ska orka växa upp från normalt plogdjup.
Att bekämpa ogräs utan kemikalier är mycket intressant eftersom det kräver att lantbrukaren har goda kunskaper. Man bör veta när ogräset är som svagast och då mekanisk bearbetning av jorden gör som mest skada på växten.
När det gäller åkertisteln så är den som mest sårbar när den: har 8-10 blad, är 10-15 centimeter hög eller när den börjar bilda knoppar. Ann-Marie Dock Gustavsson berättade att det är exakt i det stadiet som det finns ett minimum av energi i de underjordiska delarna. Om man då får bort plantans delar över jord så har den följaktligen svårt att komma igen.
Så här gick hon igenom våra vanligaste ogräs. Kursdeltagarna fick massor med goda råd när det gäller växtföljd och när det är lämpligast med vallbrott. Dessutom fick varje deltagare ett exemplar av den faktaspäckade handboken "Ogräsreglering på åkermark" av Anneli Lundkvist och Håkan Fogelfors.
Ett annat envist ogräs är kvickroten och Ann-Marie Dock Gustavsson sa att en tumregel är att man aldrig ska låta kvickroten vara i fred på hösten.
Hon redogjorde för känsligt stadium hos våra vanligaste ogräs: kvickrot - 3-4 blad, åkertistel - begynnande knopp, åkermolke - 5-7 blad, hästhov - 3-5 blad, gråbo - begynnande knopp, maskros - begynnande knopp och skräppa - pålroten tjock som en penna.
Andra medverkande under dagen var Carl-Erik Hedin, länsstyrelsen, och Birgitta Kallings, hushållningssällskapet.
Kursen arrangerades av länsstyrelsen och finansierades med medel från miljö- och landsbygdsprogrammet.
Så jobbar vi med nyheter