"Det har gått bra och livet har blivit friare" Första året som öns största mjölkproducenter
De var fyra lantbrukare som gick samman och bildade Gotlandsmjölk AB och blev Gotlands största mjölkproducent med 370 kor. De har varit igång i över ett år nu. Vad har de fått för erfarenheter av det här året?De har bra erfarenheterde konstaterar att de har fått ett annat friare liv helt skilt ifrån mjölkbondens vanliga bundenhet.Kommer de överens då?De säger att det fungerar på samma sätt som i vilket företag som helst.
De andra två delägarna är: Ulrik Bjersander och Per Hellström.
De fyra har för närvarande den största mjölkgården på Gotland vilket har gjort att de helt naturligt har många blickar på sig. Som alltid när det kommer något nytt så är det många som undrar hur det går för dem.
Robert Ansin påpekar att i det här fallet har storleken egentligen ingen betydelse.
Det är klart att det här blir mer rationellt men vi har i det stora hela samma problem som andra mjölkbönder.
<span class=MR>Kände varandra väl</span>
Tre av delägarna kände varandra väl innan bolagsbildandet eftersom de har växt upp tillsammansde bor alla tre i närheten av varandra.
Den som var ny i gänget var Didrik Andersson som bor en mil bort i Hangvar. Han har dock kommit in i gemenskapen på ett bra sätt.
Efter ett år i drift är den givna frågan om delägarnas förväntningar har infriats. Didrik Andersson och Robert Ansin påpekar att det aldrig blir riktigt som man har förväntat sig men i stort sett har allt infriats.
<span class=MR>Överens i stort</span>
De är överens om att allt i stort sett var väl genomtänkt då de startade. Detta har visat sig genom att helheten hela tiden har varit spikad och om något har ändrats så har det rört sig om små detaljer längs vägen.
I den stora ladugården finns det idag 370 kor och mjölkningen ger 10 ton mjölk per dag. Korna mjölkas tre gånger om dagen: klockan 05.00, kl 13.30 och kl 21.30.
Gårdens areal är 450 ha och skörden i år ser ut att bli tillräcklig. Mjölktanken rymmer 22 kubikmeter och Robert Ansin påpekar att den kan bli för liten framöver.
När det gäller kraftfoder köps allt in. Korna får 8 kg ensilage TS, 7 kg spannmål och 6 kg toppfoder.
I ladugården finns en karusellmjölkning med 22 koplatser.
Idag inser delägarna att det skulle har varit 28 platser för att bli optimalt för en man men detta går inte att ändra på nu.
Det faktum att man har tagit bort problemkorna gör att de mjölkar fem kor mer i timmen nu jämfört med i starten. De mjölkar 100 kor i timmen på nattmjölkningen.
När det gäller rasfördelningen i besättningen så är det övervägande svarta, fördelningen är 60-40. Vilken ras som är bäst är man lite oense om.
Det beror på vem av oss du frågar, säger Robert Ansin och skrattar.
Didrik Andersson säger att SRB-korna är lite mera trögmjölkade och Robert Ansin påpekar att de sparkar lite mera. De kor som brukar sparka har försetts med ett gult band runt benet för att underlätta för den som sköter mjölkningen.
<span class=MR>Ett friare liv</span>
Både Didrik Andersson och Robert Ansin är överens om att det har blivit en väldig skillnad efter bolagsbildandetde har fått ett annat friare liv långt från den bundenhet som annars är så vanlig för mjölkbönder.
Skulle någon plötsligt bli sjuk eller få annat förhinder inför en mjölkning så går det alltid att ordna på något sätt.
Det är klart att det blir tuffare tid i lagården men det passar mig bra, säger Robert Ansin.
Det finns två anställda förutom att alla fyra också arbetar. Under sommaren har de haft en lövstaelev som också har arbetat och de har märkt att det har fungerat mycket bra med sju man i schemat.
Under hela tiden har de provat med olika varianter av arbetsscheman. Nu arbetar de varannan vecka i lagårn och dessemellan arbetar de med andra sysslor och det tycks fungera bra.
De har alla haft en semestervecka i sommar och några har även varit på fastlandet.
Allt viktigt som händer korna i ladugården matas in i datorn som även den har fungerat bra under det här året. Alla har upptäckt datorns fördelar i mjölkproduktionen
Man lägger in alla uppgifter under en dag och sedan kan nästa man kontrollera historiken om det exempelvis finns ett sjukt djur. Man kan genast se om den kon har varit sjuk tidigare, säger Robert Ansin.
<span class=MR>Klarade strömavbrott</span>
Två gånger har anläggningen råkat ut för strömavbrott och det har fungerat hyfsat vid båda tillfällena.
Det längsta strömavbrottet varade i fyra och en halv timme men eftersom man mjölkar tre gånger under dagen gick det ändå bra. Anläggningen kommer att ha reservkraft att ta till i framtiden men detta är inte i bruk än.
Ventilationen i ladugården har fungerat utmärkt men utgödslingen är de inte nöjda med.
Korna får vatten i kar som rymmer 180 liter.
Vi föredrar vattenkar framför vattenkoppar. Man har hört att korna skiter i karen men det är inte så. De håller rent. Det har bara hänt en enda gång, säger Didrik Andersson.
Vi gör rent karen oftavarannan dag under sommaren och två gånger i veckan under vintern, säger Robert Ansin.
Didrik Andersson var på fastlandet under sin semester och de lantbrukare han då talade med tyckte att modellen med att gå ihop flera bönder var en god idé. Några talade även om lösningen där två generationer sköter en gård.
Han fick också den vanliga frågan om de fyra kommer överens?
Jag sa som det varatt det fungerar på samma sätt som i vilket företag som helst.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!