Från restriktionsplanering till attraktionsplanering

På tisdagen kallade Föreningen Värna det Gotländska Kulturlandskapet till ett seminarium under rubriken "Det gotländska landskapet en ändlig resurs. Det kom ett 20-tal personer inklusive de speciellt inbjudna.
Föreningens ordförande, Bror Lindahl, inledde med att tala om det kustnära boendet, Lennart Edlund, länsstyrelsen, berättade om hur länsstyrelsen arbetar, Bo björkman, gav sin och byggnadsnämndens syn på byggande och Börje Lundberg, Geab, berättade om det gotländska elnätet.

Gotland2003-04-30 04:00
Bror Lindahl (fp) talade om kustnära boende och påpekade att i Visby går det bra att planera bostäder i kustnära miljö, som exempelvis vid Gustavsvik, men ute på landsbygden verkar det inte alls gå lika bra att få bygga kustnära. Bror Lindahl sa att i Visby finns annan mark som är lämpligare för bostadsbebyggelse. Han talade också om sin syn på hur kommunen hanterar kustmarkerna på Gotland. Han sa att det går bra att bygga vindkraftverk där och Näsudden är ett av de värsta exemplen där fint natur har förvandlats till industrilandskap.
Bror Lindahl talade också om det som håller på att hända i Klintehamn. Vindkraftverk ska byggas inom den 1000-metersgräns som kommunen tidigare satt som gräns till bebyggelse.
­ Området är större än Klinte samhälle och om man bygger vindkraftverk där så lägger man en död hand över samhället, sa Bror Lindahl.
Han menade att när väl vindkraftverken kommit upp så får ingenting annat byggas i det aktuella området.
Han påpekade att området passar bättre till permanentbostäder och fritidshus eftersom det är nära till det kommunala va-nätet och det finns utbyggd kollektivtrafik.
Bror Lindahl visade upp en karta där man markerat 1000-metersgränsen till bebyggelse
Enligt kartan skulle endast några få ställen på Gotland kunna fungera som mark för vindkraftverk men att på dessa marker är vinden alltför svag för att det ska kunna bli lönsamt att bygga några verk där.
Bror Lindahl nämnde också att det kustnära byggandet av bostäder är viktigt och att det skapar överlevnadsmöjligheter på landsbygden genom värdet för turismen.
<span class=MR>Höga kulturvärden</span>
Lennart Edlund är chef för livsmiljöenheten på länsstyrelsen. Han berättade om sitt arbete, hur länsstyrelsen vill bidra till det hållbara samhället. Han sa att det är viktigt med god ärendehantering och att enheten ska peka ut värden i landskapet och tillgodose en tillgänglighet till naturen.
Lennart Edlund sa att Gotland är speciellt eftersom det inte finns något annat län som har så höga kulturvärden på en så begränsad yta. Han sa att landskapet finns för att brukas på ett förnuftigt och varsamt sätt.
Om vindkraft är vackert eller fult är viktigt att diskutera inom myndigheterna och även utåt i samhället.
Lennart Edlund sa att det finns bra styrmedel i form av lagar och regler och det gäller att balansera och tillgodose de olika intressen som finns i samhället.
När det gäller strandskyddet sa Lennart Edlund att länsstyrelsen vill göra en inventering av den gotländska kustzonen och man är inte främmande för att gå från restriktionsplanering till attraktionsplanering.
<span class=MR>Bygga fiskelägen</span>
Bo Björkman är ordförande i byggnadsnämnden. Vid seminariet i Pingstkyrkan sa han att han var med på mötet i Klintehamn då man pratade om planen som strider mot riktlinjerna.
­ Jag tror inte ringmuren hade fått bygglov idag men inte vill vi bli av med ringmuren? sa Bo Björkman som menade att man måste ha ett längre perspektiv än sin livstid.
­ Det vi skapar nu kommer att vårdas som kulturminnesmärken om fyra- femhundra år. Det perspektivet har jag i byggnadsnämnden, sa Bo Björkman.
Han berättade att han själv bor i Gnisvärd och att han tycker att fiskeläget i Gnisvärd är fint. Flera hus där är byggda tätt intill varandra.
Nu för tiden vill människor bo långt ifrån varandra, sa Bo Björkman. När det gällde fiskelägen ville Bo Björkman presentera en idé när det gäller kustnära bostäder:
­ Går det inte att skapa tjugohundratalets fiskelägen? Styra upp med planer och olika typer av restriktioner? Det skulle inte bli kopior av de fiskelägen som finns på ön utan helt nya.
Bo Björkman sa att problemet med byggnadsnämndens verksamhet är att initiativet till förändring alltid kommer utifrån och mycket sällan från själva nämnden. Kanske skulle det komma initiativ till bebyggelse från byggnadsnämnden framöver, menade Bo Björkman:
­ Fiskelägen kan vara ett inslag sa Bo Björkman som bemötte Bror Lindahls kritik när det gällde kustnära bostadsbebyggelse och sa att det inte bara var i Visby sådan bebyggelse planeras. Som exempel tog han upp Kustparken i Fårösund och Lotsbacken i Slite.
Bo Björkman sa om vindkraftverk att han själv inte tycker att de är vackra men att han inte förstår kritiken när det gäller buller.
­ I framtiden kanske vindkraftverken bara får betraktas på avstånd på grund av de höga kulturvärdena, skämtade Bo Björkman.
<span class=MR>Prov med fastlandslänken</span>
Börje Lundberg, Geab, sa att Geab inte äger någon vindkraft men företaget har en positiv syn på vindkraften.
Han berättade att det just nu på Gotland finns 160 vindkraftverk som producerar 90 megawatt.
När det blåser mycket och det samtidigt är låg el-konsumtion på ön så stänger Geab av vindkraften p g a att man inte kan ta tillvara energin.
Det startade ett projekt som går ut på at vända likströmslänken till fastlandet. I fjol gjorde man de första proven men man är ännu inte klar.
När det gäller vindkraft på Gotland så finns det idag förfrågningar på att få bygga 80 megawatt till och intressen finns för ytterligare 300 megawatt, berättade Börje Lundberg.
Detta kommer inte att kunna realiseras utan en ökad elkonsumtion på ön eller andra möjligheter att exportera energin.
Vid Geab funderar man nu på att kunna vända båda likströmslänkarna till fastlandet.
mMn det finns en oro över att det kan uppstå: fel i Geab:s nät, fel i en av likströmslänkarna, fel i stationerna i Ygne-Västervik eller fel i fastlandsnätet.
Allt det här avskräcker från att vända båda länkarna.
För övrigt berättade Börje Lundberg att Geab har totalt 5258 km elnät på ön och att det är moms och energiskatt som är skulden till det höga elpriset på Gotland.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om