Friska medarbetare framtidens utmaning

De tio vanligaste dödsorsakerna i Sverige hänger samman med medborgarnas levnadsvanor. Levnadsvanor och livsstil har visat sig vara det mest avgörande för den personliga hälsan.
Det här är viktigt att veta när frånvaron p g a sjukdom är så hög i landet. Man räknar med att frånvaro och förtidspensionering p g a sjukdom i fjol omfattade 800000 årsarbeten eller 14 procent av befolkningen och kostade under 2002 sammanlagt 120 miljarder.
De styrande har blivit uppmärksamma på att det måste tas krafttag runt om i landet.
På onsdagen hölls ett seminarium på Kneippbyn finansierat med EU-medel växt kraft Mål 3. Det var Ninna Sjö som arbetar med hälsoutveckling på Gotland, som såg till att seminariet blev verklighet och det kom väldigt många åhörare från alla delar av det gotländska samhället. Intresset för de här frågorna är stort.
Gåsen inte så dum
Lars-Göran Rydqvist började med att läsa ur Ron Watsons bok "Arbetsglädje". Han läste det tänkvärda avsnittet som handlar om gässen och uttrycket "dum som en gås"gäss är allt annat än dumma. Texten beskriver hur gässen flyger i formation p g a att luftströmmarna från den framförvarande fågeln ger lyftkraft för den som flyger snett bakom. Om någon individ faller ur v-formationen så får den det jobbigt att ta sig till sin plats igen för att få nytta av lyftkraften.
Det finns mycket i gåsens beteende som är intressant. Skulle en gås bli trött eller sjuk får den sällskap av två andra som dröjer kvar på platsen medan den vilar upp sig och kan komma åter till flocken.
Att må bra och att ha tillräckligt med resurser för att klara vardagens krav och för att förverkliga personliga mål är den definition som Lars-Göran Rydqvist ger när det gäller hälsa. Han påpekar att det är viktigt att man i företagen ser hälsan som en mycket viktig resurs och det läggs alldeles för lite resurser på att stärka hälsa och förebygga ohälsa. Enligt Lars-Göran Rydqvist är det miljön, arv och genetiska faktorer samt livsstil och levnadsvanor som påverkar hälsan.
En ny tidsålder
Vad är det som har hänt i det svenska samhället när 14 procent av befolkningen faller bort i sjukskrivningar och förtidspension?
Vi lever i en helt ny tidsåldersäger Lars-Göran Rydqvistvi är stenåldersindivider i IT-åldern. Ett samhälle med snabba strukturförändringar, låga fysiska krav och höga psykiska krav. Vi sitter framför datorer, sitter i bilen och sitter framför TV:n. Vi lever i ett samhälle där man tagit bort alla fysiska ansträngningar men vi har kvar den genetiska koden.
Lars-Göran Rydqvist säger att har man inte lärt sig att tycka att det är skönt med fysisk aktivitet så är det svårt att tänka om. Sitter vi bara still så blir vi till slut maxbelastade av att sitta, marginalerna krymper. Syreupptagningsförmågan minskar. Det finns människor i dagens samhälle som inte kan utföra ett normalt arbete p g a för dålig syreupptagningsförmåga.
Tester bland befolkningen har givit alarmerande resultat: 25-30 procent är helt fysiskt inaktiva, 70 procent når inte upp till optimal nivå, 2,5 miljoner är överviktiga och detta sprids nu ner i åldrarna. Det sker en epidemisk ökning av: övervikt, diabetes typ 2 (åldersdiabetes) och benskörhet.
Allt fler skolor börjar nu förstå vikten av fysisk aktivitet, säger Lars-Göran Rydqvist.
Han påpekar att alla bör sträva efter att vara fysiskt aktiva minst 30 minuter eller två gånger 15 minuter om dagen. Vi vill alla ha: god hälsa och hållbar arbetsförmåga, engagemang och arbetstillfredsställelse, gemenskap och trivsel, trygghet i professionen samt hög kvalitet och effektivitet i verksamheten.
Vad kan vi göra?
Svaret tar oss åter till livsstil och levnadsvanor. Många inser inte att livsstilen påverkar hur man mår och att man kan ta ansvar för sin livsstil. Balansen mellan arbete-vila-återhämtning suddas ut alltmer inom vissa yrkeskategorier genom att man hela tiden är tillgänglig per mobil och man har dator hemma där man kan fortsätta arbetet. Lars-Göran Rydqvist vill tillföra ett nytt begrepplivsstilskompetens.
Det är också avgörande att ha en bra chef som tänker på att det skapas hälsa i goda arbetsmiljöer. Personalen måste ha en känsla av sammanhang, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. En människa som är hörd sedd och bekräftad går gärna till jobbet, säger Lars-Göran Rydqvist. Det går inte att hålla människor friska i sjuka organisationer.
Vill man ha en hälsobefrämjande arbetsplats så måste man enligt Lars-Göran Rydqvist ha en tydlig strategi och veta vad man vill med friskvården.
Man ska börja med att upprätta en policyett livaktigt dokumentoch ta reda på vad det finns för behov, ha tydliga mål och arbeta med stödjande miljöer. Man kan göra riktade hälsoprofiler med uppföljning och ha individuella samtal för att utveckla personens livsstil. Man kan anordna studieverksamhet exempelvis när det gäller viktreducering och man ska erbjuda ett aktivitets- och verksamhetsutbud.
En bra chef ska skapa jordmån för arbetsmotivation och välbefinnande och inse att det är en viktig uppgift. Friskvård ska inte bestämmas på högre nivå utan medarbetarna måste vara med och arbeta fram en modell som passar dem. Dessutom är det viktigt med långsiktighet och uthållighet.
Medverkande vid seminariet på Kneippbyn var även skådespelarna Evert Jansson och Thomas Jankert som bjöd på tänkvärd underhållning. De spelade med jämna mellanrum upp små sketcher som visade på svårigheter när det gäller att få till stånd motionerande och de lockade åhörarna flera gånger till skratt. Skådespelarna hade själva gjort manus till de träffsäkra sketcherna.