Hallaparet mästare på nötkött

Olof Herlitz sa på fredagen att det kändes mycket bra att få utmärkelsen Årets Nötköttsbonde på Gotland.
Han berättar att gården arrenderades av föräldrarna 1974. Han köpte gården 1978. Sedan dess har det hänt mycket. År 1981 revs den gamla ladugården ur och man byggde spaltboxar till ungtjurar. Olof och Gunnel Herlitz gick med i charolaisgruppen och år 2001 byggdes en ny ladugård med ströbädd. Olof Herlitz berättar att han har byggt någonting på gården varje år sedan 1980.
I somras revs delar av den gamla spalten ur den gamla ladugården och det släpptes in småkvigor på ströbädd vilket har gått bättre än vad Olof herlitz har räknat med. Det finns nu 60 kvigkalvar i den ladugården.
Från början satsades på mjölkras och 1990 på köttdjur. Nu har de dikor också.
Olof Herlitz berättar att det finns 54 kalvar vid gården nu. Totalt har Gunnel och Olof Herlitz 250 djur i dag.
År 1994 lade man om till ekologisk produktion och år 2001 la man om även djuren.
Gunnel och Olof Herlitz äger 82 ha och arrenderar så att det blir 130 ha mark totalt där det odlas vall till djuren samt korn och ärtor. Olof Herlitz berättar att han blandar ett kraftfoder som består av 30 procent ärtor, 68 procent korn och 2 procent mineraler.
Övergången till KRAV har inte medfört någon minskning av tillväxten.
I dagsläget avvaktar all nötbönder de nya EU-reglerna och så även Olof Herlitz. Han säger att det inte finns någon som vågar investera idag p g a att man avvaktar EU.
Om de nya förslagen går igenom blir det svårt för nystartade, konstaterar Olof Herlitz.
Han berättar också om den flaskhals som uppkommit när det gäller KRAV-kött. Från början var han på 16:e plats på KRAV-listan och i dag har han avancerat till 10:e plats. Det dröjer alltså ytterligare år innan han får leverera och det beror på det överskott på KRAV-kött som finns i dag.
Olof Herlitz berättar att Sverige samtidigt importerar KRAV-kött från Uruguay i Sydamerika och det gör inte saken lättare.