Här är en nyanlagd våtmark

I onsdagens snålblåst gick vi -lantbrukaren Gustaf Robertsson, projektören Peter Feuerbach och GA- teamet - runt på de kraftiga vallar som är begränsning för den nya våtmarken en bit från vägen till Nisse i Hablingbo. Det blev en promenad på dryga kilometern. Så stor är nämligen den våtmark som bara för ett par tre år sedan var mager skogsmark.
Det finns andra sätt att uttrycka storleken. Man kan säga att våtmarken är på 8,5 hektar, men då är att märka att hela arealen inte är vattenspegel. Det finns några "öar". Vattendjupet varierar mellan noll och tre meter. 40 000 kubikmeter vatten (med en isskorpa på) innehåller dammen kanske nu, men den kan troligen klara av det dubbla.

Specialist
Peter Feuerbach jobbar på Hushållningssällskapet i Halland. Han har specialiserat sig på detta med våtmarker, vilket han hållit på med i tio år. Han har projekterat sådana på många ställen och han har skrivit ett par böcker i ämnet. Ibland lånas han ut till Hushållningssällskapet på Gotland, vilket har skett när han projekterade Robertssons damm vid Botvards i Hablingbo.
Det fanns en tid då man gjorde bevattningsdammar som mest såg ut som bombkratrar, men den tiden är förbi.
Peter Feuerbach kan givetvis förklara det goda för miljön när det gäller våtmarker. Det handlar om två saker.
1) Kvävefällan.
Med hjälp av den anlagda våtmarken håller man vattnet kvar och hindrar det från att rinna ut i havet. Under tiden renas vattnet av sig självt till en del från kväve och fosfor och detta sker naturligt utan några som helst tillsatser.
2) Den biologiska mångfalden.
"Det vilda" mår mycket bra av tillgången till vatten och vattenspegel. Insekter, grodor och fågelliv växer till.
-Vi fyllde dammen för första gången förra året och det märktes direkt, berättar Gustaf Robertsson.
Våtmarken ligger 300 meter från gården och när Gustaf gick ut till morgonmjölkningen förra våren kunde han redan då märka av ett livligt fågelliv med tranor, gäss och vadare.
Djurlivet kommer att utvecklas under de närmaste åren.

Vatten från 250 hektar
Botvards våtmark är lite ovanlig då det viset att tillflödet kommer helt naturligt. Många andra måste anordna pumpanordningar. Dräneringsvattnet rinner till från högre belägen åkermark i storleksordningen 200-250 hektar. Om inte den anlagda våtmarken hejdat vattnet hade det runnit ut i Nisseviken, en del av Östersjön, som enligt en helt färsk rapport inte alls mår bra.
Vattnet stannar nu i dammen och där förvandlas 20 procent av vattnets kväve till kväve i luften. Man räknar med att 500 -1 000 kg kväve per hektar vattenyta per år lösgörs.
En ytterligare miljöeffekt är att man genom bevattningen av grödor på omkringliggande åkrar kan minska på gödslingen där. Bevattnad gröda ger också en garanti för att man uppnår ett visst mått av kväveupptagning ur jorden.
Vid Botvards drivs ett intensivt jordbruk med 170 mjölkkor bland annat. Det är nu sönerna Henrik och Filip som tagit över och föräldrarna Robert och Margareta håller sig lite mer i bakgrunden.

Höjd livskvalité
Gustaf menar att satsningen till en betydande del gjorts för att höja livskvalitén. Det känns bra att ha gjort något gott för miljön. Totalt har anläggningen av våtmarken plus investering i bevattningsutrustning gått på 1,5 miljoner kronor. Av detta svarar EU-bidraget för 670 000 kronor. Robertson tycker att det är rimligt att bonden själv skall stå för hela kostnaden för bevattningsutrustningen. Den del av investeringen som gäller själva dammbygget ligger på omkring 900 000 kronor.
EU-stödet för anläggande av våtmarker har fördelats i olika stora potter länsvis. Gotand har för programperioden 2001-2006 tilldelats 6,6 miljoner kronor. Hittills är bara 45 procent (=3 miljoner kronor) förbrukade och det ligger alltså 3,6 miljoner i potten när en begränsad tid av programperioden återstår.
-Intresset för att anlägga våtmarker är svagt, tycker Henrik Svensson på länsstyrelsens lanbruksenhet.
För den som anlägger våtmark på åkermark kan det förutom anläggningsstödet också utgå ett årligt skötselbidrag, men det är inte aktuellt i Robertssons fall.
Vad man vet just nu är att det ligger en ansökan inne hos länsstyrelsen samt att Stava i Barlingbo och Lövsta lantbruksskola planerar att anlägga våtmarker.