Hoas nappade på våtmarksstödet
Om staten ska lyckas få de gotländska lantbrukarna att anlägga fler nya våtmarker måste man göra detta mer attraktivt, den slutsatsen drar Stellan Hedgren vid länsstyrelsen. Göran och Birgitta Hoas, grönsaksodlare i Västerhejde, är bland de som har fått lite nytta av våtmarksbidraget. Idag finns en stor bevattningsdamm som kommer att vara till nytta för både odling och djurliv.
Man kanske kommer att klara halva miljömålet, gissar Stellan Hedgren.
Göran och Birgitta Hoas var bland de gotländska lantbrukare som sökte EU-bidrag för att anlägga våtmark och småvatten.
Främst är det bevattning av gårdens grönsaksland som ska säkras men dammen på cirka ett hektar kommer kanske även att vara till glädje för djurlivet.
Redan nu har Göran Hoas noterat flera fågelarter där och när GA:s utsände var på besök flög en gravand upp. Än så länge har dammen ingen skyddande vegetation att erbjuda fåglarna men den kommer snart att växa upp där.
Lerjord
Göran och Birgitta Hoas har under många år funderat på att anlägga en damm och nu blev det verklighet. Dammen placerades på det enda stället på gården där det finns lerjord. Stora lervallar inramar dammen. Innan dessa har hunnit sätta sig fyller Göran Hoas inte så mycket vatten i dammen.
På det djupaste stället är det idag två meter djupt. När lerjorden väl har satt sig kan det bli en höjning av vattenytan med en halvmeter.
Enligt bidragsreglerna får en lantbrukare på Gotland 100 000 kronor per hektar till anläggningskostnaden dock högst 90 procent. I Göran och Birgitta Hoas fall rör det sig dock bara om en kostnadstäckning på cirka 50 procent. Hade de bott i Skåne hade de klarat sig med att betala endast 10 procent.
Annorlunda regler
Göran Hoas berättar att bidragsreglerna ser annorlunda ut i Skåne, Halland och Blekinge. Där får lantbrukaren 200 000 per hektar och högst 90 procents täckning av anläggningskostnaden. Det är Jordbruksverket som har bestämt detta och anledningen är att de skånska lantbrukarna gödslar för mycket, Blekinge har en skärgård där urlakningen syns väl och i Halland regnar det mycket vilket ger en stor avrinning.
De gotländska lantbrukarna är sparsamma med gödslingen och får som straff därmed mindre i bidrag.
Utan stöd ingen damm
Göran Hoas påpekar att det inte ser så trevligt ut i Laholmsbukten som är ett stort problem men det skulle kännas mer rättvist om Jordbruksverket hade bestämt bidraget till 150 000 kronor per hektar rakt över landet.
- Utan stödet hade det dock inte blivit någon damm här, påpekar han
Nu återstår att se om lervallarna håller och om avdunstningen håller sig inom rimlig nivå.
Dammbottnen består bitvis av berggrund och det kan finnas sprickor i den som gör att dammen kan läcka lite, berättar Göran Hoas.
Så jobbar vi med nyheter