Höns deltog i udda invigningsceremoni

Alla som var vid Norrbys i Väte i lördags kan intyga att vädret inte kunde ha varit bättre lämpat för en invigning.
Solen sken och landshövding Lillemor Arvidsson var på ett strålande humör då hon förrättade invigningen av Gotlands första kulturreservat.

Gotland2003-05-19 04:00
På gårdsplanen vid Norrbys hade en stor mängd människor samlats och vid ladugården stod Gotlands Blandade Blåsare och spelade iklädda röda skjortor. Scenen bestod av en gammal vagn och på denna stod gårdsvärden, Monica Elebjörk, och hembygdsföreningens ordförande, Ingemar Lundqvist, i kläder från ett svunnet sekel och sjöng Elias Sehlstedts visa "Litet bo jag sätta vill".
Monica Elebjörk hade en bukett gullvivor i handen som senare skulle överlämnas till landshövdingen.
<span class=MR>Lugn och förhoppning</span>
Ingemar Lundqvist sa att han kände lugn och förhoppning i luften vid Norrbys.
Han berättade om när han och hans fru flyttade till Väte för 30 år sedan och han talade om syskonen Johansson som bodde vid Norrbys:
­ Jag vet hur stolta de var över gården, skogen och kvarnen. Jag hoppas att många kommer att känna den lugna atmosfären och idyllen som råder vid Norrbys en sommarkväll. Snälla ni bli ambassadörer för Norrbys och tala om för alla att gården finns.
Ingemar Lundqvist presenterade också Monica Elebjörk och sa att hon är en kvinnlig hästkarl som kommer att ta tömmarna. Hon är gårdsvärd och kommer att visa gården för besökare.
Landshövding Lillemor Arvidsson anlände stilfullt i en vagn dragen av en häst. Hon steg ned från vagnen och upp på scenen för att hålla sitt invigningstal.
<span class=MR>Vårt viktiga kulturarv</span>
Lillemor Arvidsson talade om hur viktigt det är med vårt kulturarv och att det är viktigt att vi bevarar hantverkskunskapen. Hon sa att under 1800-talet genomgick landet en stor förändring och det fanns personer som förstod att vi måste bevara byggnader, seder och bruk för eftervärlden.
Land och rike runt samlade de in föremål och hus. På Gotland var det P A Säve som stod för mycket av det här arbetet och det är honom vi idag har att tacka för vårt fina länsmuseum, sa Lillemor Arvidsson.
Hon sa också att man redan på 1800-talet visste att det fanns ekonomiska vinster förknippade med det gotländska kulturarvet och hon refererade till en skrift av Gunnar Svahnström där han skriver att länsstyrelsen på Gotland redan år 1832 hade konstaterat att ruinerna var en fördel för Visby stad, att de lockar människor till att resa till Gotland för att titta på dem. Lillemor Arvidsson talade också om Theodore Erlandssons betydelsefulla arbete då han i skansenanda samlade gamla byggnader till Bungemuseet på Gotland.
Lillemor Arvidsson sa att det handlar också om att bruka kulturlandskapet och att det är viktigt för folk att få se ett levande kulturlandskap. Hon talade om Norrbys som inte är någon klassisk gotlandsgård men som ger en bra bild av en gård på 1930-talet, då det fortfarande rådde balans mellan vad jorden gav och vad man tillförde den.
Hon sa att det är viktigt att Norrbys får vara en levande gård med skog, hagar, åkrar, betesmarker och djur, framför allt höns. Hon berättade att hönsbesättningen på Norrbys en gång har bestått av 200 individer.
<span class=MR>Norrbys­levande historia</span>
Lillemor Arvidsson talade också om Marta Johansson som testamenterade Norrbys till Gotlands Fornvänner så att gården nu kan bli Gotlands första kulturreservat.
­ Norrbys är levande historia! sa Lillemor Arvidsson.
Själva invigningsceremonin var ovanlig, den bestod i att Lillemor Arvidsson skulle öppna en bur och släppa ut två hönor i gårdens hönsgård. Hon öppnade burdörren men ingenting hände. Då lutade hon sig ner, tittade in i buren på de förskrämda hönorna och sa:
­ Ni kan komma ut nu!
Med hjälp av Ingemar Lundqvist kom de ut, springande, kacklande och vilt flaxande, och invigningsceremonin var över.
Programmet vid Norrbys var dock inte över. Gotlands Blandade Blåsare fortsatte med underhållningen, Ulf Lindberg, riksantikvarieämbetet, talade om kulturreservat och Allmänna sången underhöll. Det var körning med häst och vagn, russridning, tipspromenad och gårdsutställningen om gården och dess människor var öppen.
Under hela eftermiddagen var dessutom gårdskvarnen igång och där malades v(ä)temjöl.
Frida Hägg passade på att rida på russ vid Norrbys. Det är Kristina Jacobsson som leder russet Millan.
På gårdsplanen vid Norrbys hade en stor mängd människor samlats då invigningen av Gotlands första kulturreservat skulle ske.
Gårdsvärden, Monica Elebjörk, och hembygdsföreningens ordförande, Ingemar Lundqvist, iklädda kläder från ett svunnet sekel, sjöng Elias Sehlstedts visa "Litet bo jag sätta vill" till Erling Lindvalls dragspel.
Under hela eftermiddagen var gårdskvarnen igång och där malades v(ä)temjöl.
Erling Lindvall dirigerar Gotlands Blandade Blåsare vid Norrbys i Väte.
Själva invigningsceremonin var ovanlig, den bestod i att Lillemor Arvidsson skulle öppna en bur och släppa ut två hönor.
­ Ni kan komma ut nu! sa Lillemor Arvidsson till hönorna.Foto: ULF GLIMFALK
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om