Nu kartläggs det hur piggvaren lever och ver kar
Just nu arbetar forskarna Anna Lingman och Fredrik Franzén med att märka upp 1000 piggvar utanför den gotländska kusten. Anledningen är att man vill veta mera om hur piggvar lever och hur den rör sig, om den exempelvis återvänder till lekplatsen.
I samma takt som piggvar har etablerat sig som en eftersökt matfisk så har forskarna bestämt sig för att ta reda på mera om den här fisken, kunskaperna är i dag begränsade.
<span class=MR>Följer med</span>
Just nu befinner sig forskarna Anna Lingman och Fredrik Franzén i Botvaldevik på Gotland.
De ska under några dagar följa med yrkesfiskaren Leif Olofsson och märka 1000 piggvar som efter åldersbestämning, mätning, vägning och märkning släpps tillbaka på samma plats där den har fångats.
När sedan en fiskare får upp en märkt piggvar är det meningen att han ska skicka in uppgifter till Fiskeriverket som ska ge nya kunskaper om piggvarsbeståndet. Som tack för att fiskaren skickar in de efterfrågade uppgifterna om en märkt fisk så får han en trisslott.
Anna Lingman och Fredrik Franzén berättar att det finns fem års journalföring när det gäller piggvar som har gjorts av gotlandsfiskare.
Nu vill man veta mera och dessutom har man ett pålitligare sätt att åldersbestämma fisken.
<span class=MR>Växer långsamt</span>
Vad man vet i dag är att piggvar växer långsamt, cirka en centimeter på ett år.
Könen skiljer sig åt genom att honorna oftast är större än hanarna. Minsta landningsstorlek för piggvar är 30 centimeter och det är oftast bara honorna som har den storleken.
Därför är det mest honor som tas upp och man vet egentligen inte hur detta påverkar beståndet i längden.
Enligt Anna Lingman och Fredrik Franzén behövs det väldigt långa serier för att man ska få kunskaper.
Forskare har även upptäckt genetiska skillnader mellan piggvar på olika platser i Östersjön. Lokala anpassningar som gör att man misstänker att det finns olika raser av piggvar.
<span class=MR>Pilotprojekt</span>
Märkningen som nu genomförs är ett pilotprojekt och man hoppas på att få tillbaka omkring 10 procent av märkena. Redan nu har en av de märkta fiskarna fångats i Kyrkviken på Fårö, berättar Anna Lingman. Om man fångar märkt fisk i år så vill Anna Lingman och Fredrik Franzén att den ska släppas tillbaka igen. Om den fångas i nästa år kan man behålla fisken.
Det viktiga i sammanhanget är att skicka in uppgifter och märket till Fiskeriverkets kustlaboratorium.
Anna Lingman och Fredrik Franzén påpekar att samarbetet med yrkesfiskarna är viktigt och avgörande för det här projektet.
Så jobbar vi med nyheter