Slutsumman för ön är oförändrad

Den nya politiken gäller redan. Den 1 januari infördes det nya som innebär att ett gårdsstöd är det som gäller i stället för flera andra stödformer.
Det är långtifrån alla lantbrukare som har haft möjlighet att sätta sig in i den nya politikens hela regelverk. Det är därför ingen som med säkerhet kan veta hur bönderna kommer att reagera. En av de farhågor som finns är att produktionen kommer att minska och därmed ge mindre underlag för industrin eftersom stödet inte är kopplat till produktionen utan bara till arealen. Om produktpriserna inte är tillräckligt attraktiva kan det vara lockande att ligga lågt och dra ner på intensiteten.
Samtidigt vet man att gotländska bönder tycker om att odla...

Nollsummespel
Vid seminariet, som leddes av kommunalrådet Jan Lundgren, fanns det representanter för myndigheterna, för LRF och för förädlingsföretagen. Om den nya jordbrukspolitiken i stort berättade Harald Svensson från jordbruksverket. När det sen kom till de lokala förhållandena var det Emil Åkesson från länsstyrelsen och Stefan Nypelius från LRF Konsult som stod för informationen.
Stefan Nypelius har kommit fram till att de nya bidragsformerna jämfört med de gamla för Gotlands del blir ett nollsummespel. Möjligen kan det bli så att den totala bidragssumman kommer att något lite överstiga den gamla, men man kan inte säga något med någon större exakthet ännu.

Vinnare och förlorare
Men på gårdsnivå finns det vinnare och förlorare om man vill uttrycka sig populärt. Den verklig stora vinnaren i sammanhanget är gården som har amkor och stora arealer. Sådana företag kan man närmast betrakta som naturvårdsföretag. Det är inte vanligt att sådana ger heltidsjobb.
Det nya bidragssystemet gör att amkobonden kan räkna hem ett plus på cirka 800 kronor per ko.
En nästan lika stor förlorare är han som kommer i nästa led, det vill säga uppfödaren som tar hand om tjurar och föder upp till slakt. Han får räkna med ett minus på 800-900 kronor per tjur.
En annan förlorare är han som specialiserat sig på spannmålsodling.
För mjölkbonden är det lite olika. Den mindre mjölkgården med cirka 25 kor kommer i stort sett inte att märka någon skillnad. Den lite större mjölkgården med 45-50 kor kommer däremot att tvingas räkna med minskad lönsamhet.

Mejeriet inte i fara
Eftersom det i dag inte är känt hur den gotländske bonden kommer att agera för att anpassa sig till den nya jordbrukspolitiken måste man i ett framtidscenario utgå från att den kan bli en minskad produktion . Vad betyder detta för industrierna?
Göran Nährström, Arla Foods, tror att mejeriet kan klara en viss nedgång i produktionen, även om det inte är något man önskar.
När anläggningen i Visby färdigställdes hade man blicken riktad mot år 2015 och räknade med att man då skulle ha kommit upp i en mjölkmängd på 150 miljoner kilo om året och därmed slå i taket för mejeriets kapacitet.
Det har emellertid visat sig att ökningen av produktionen har gått snabbt och särskilt snabbt de senaste åren. Det betyder att man i år räknar med att uppnå en mjölkmängd på 142 miljoner kilo.
Eftersom man nu haft en så kraftig ökning menar Nährström att det inte är någon fara om man får en neddragning på 10 procent eller däromkring.
Alternativet till ett mejeri på lön ser nämligen orimligt ut. Då skulle det krävas att 18 bilar med släp dagligen körs över till fastlandet och det är en affär som omöjligen kan fås lönsam.

Oro för styckningen
? Volym är det viktigaste för vår del, sa Kurt Hallbom vid Swedish Meats.
Han betecknade 2004 som ett ?kanonår? för slakteriets del med en slakt på 15 400 ton. På plussidan ligger en ökning av slaktsvinen med 3,6 procent till 104 345.
Hallbom tycker att slakten nu ligger på en nivå som passar för slakteriet. Vid en eventuell nedgång är han inte orolig för slakten, men däremot kan styckningen bli ifrågasatt. I dagens läge styckas merparten av slakten på ön och det ger många arbetstillfällen.
Jan Edström, områdeschef för Lantmännen, menade att bilden för växodlingens del var ganska oklar.
Det som kommer att vara avgörande för hur stor odlingsviljan blir hos bönderna blir det kommande produktpriset på spannmål.