Värt att byggnadsminnesförklaras Kombinationen stationsbyggnad (byggd 1941) och hangar (1942) är unik i landet

I sin utredning kom Jörgen Renström fram till att flygplatsmiljön i sin helhet med expeditionsbyggnad, hangar, förråd och det omgivande markområdet med spår av flygplatsens brukshistoria och den ursprungliga stationsplattan utgör en bebyggelsemiljö vilken länsmuseet anser vara av så stort kulturhistoriskt värde att en byggnadsminnesförklaring enligt kulturminneslagen bör prövas.
Det var före jul som länsmuseet fick i uppdrag av länsstyrelsen att göra utredningen om den gamla flygplatsen i Visby.
Unik kombination
Jörgen Renström påpekar att expeditionsbyggnaden är en mycket speciell byggnad. I sin bedömning har han haft kontakt med Mats Beckman, luftfartsverkets arkitekt i Norrköping.
Mats Beckman säger till GA att kombinationen i Visbystationsbyggnad och hangarär unik i landet och framför allt ur gotländsk synpunkt och väl värd att bevara.
Han berättar om Bulltofta som en gång var landets första internationella flygplats. I dag är den helt borta. I samband med att Sturup byggdes färdigt 1972 lades Bulltofta ner och ingen tänkte på att bevara byggnaderna för framtiden. Byggnaderna revs för att lämna plats åt bostäder och industribyggnader och idag finns ingenting kvar av den gamla flygplatsen.
Jörgen Renström har kommit fram till att flygstationen i Visby planlades 1932-1933 i samband med att man planerade ett flygstationsnät i hela landet. I samband med kriget fick tillkomsten en skjuts och vid den tiden kom också den stora expansionen för flyget i Sverige.
Byggdes 1941
Stationsbyggnaden byggdes år 1941 och året efter byggdes hangaren. Hangarbyggnaden har i stort sett varit orörd sedan dess medan stationsbyggnaden har byggts till vid två olika tillfällen. Den slutliga byggnaden har en helt annan karaktär än vad den hade när den var nyuppförd 1941.
Byggnaderna slutade användas år 1958, berättar Jörgen Renström. Sedan dess har ingenting hänt med byggnaderna.
När Jörgen Renström har gjort sin dokumentation har han lagt märke till många spännande detaljer både i och utanför byggnaderna som t ex lampor och inredning.
Utanför byggnaderna finns den ursprungliga stationsplattan gjord av betong och parkeringsplatsen finns också kvar i ursprungligt skick.
Enligt Tor Sundberg, antikvarie vid länsstyrelsen, är det inte enkelt att byggnadsminnesförklara byggnaderna. Det är statliga byggnader och som sådana måste initiativet till byggnadsminnesförklaring komma från regeringsnivå. Tor Sundberg påpekar att länsstyrelsen har gjort vissa förfrågningar uppåt men utan att få något svar. Det var i detta läge som länsstyrelsen beslutade att låta länsmuseet genomföra dokumentationen.
Statliga byggnader
Tor Sundberg berättar att om byggnaderna säljs kommer saken i ett helt annat läge eftersom de då inte är statlig egendom längre. Då kan en bedömning för byggnadsminnesförklaring genomföras på vanligt sätt.
Som läget är i dag kan inte heller byggnaderna rivas hur som helst. Inför en eventuell rivning måste ett rivningslov beviljas av kommunen och då får de antikvariska myndigheterna, i det här fallet länsmuseet, ta ställning.
Innan Jörgen Renströms antikvariska dokumentation var det svårt att peka på de kulturhistoriska värdena och med dokumentationen har man nu "kött på benen" när byggnadernas framtida öde ska avgöras. I det här läget avvaktar myndigheterna vad som ska händaom flygmuseets nybildade bolag ska köpa byggnaderna.