Alla de osynliga kvinnorna

15 januari 2015 14:35

Det är inte bara serier som ”De fattiga och rika” eller ”Familjen Macahan” som etsat sig kvar i minnet från min tv-uppväxt. Även en serie om suffragetterna i England som kämpade för kvinnors rättigheter på synnerligen konkreta och ibland våldsamma sätt minns jag fångade mig och påverkade mig starkt.

Jag minns däremot inte om vi fick lära oss om suffragetternas kamp i skolan.

Det är tveksamt med tanke på att till och med dagens historieböcker fortfarande är starkt präglade av män.

Dagens Nyheter har granskat en rad läroböcker som är skrivna för den nya läroplanen (som började gälla 2011) där det ställs högre krav på exempelvis jämställdhet i undervisningen än vad som gällt tidigare.

Ändå är resultatet minst sagt beklämmande.

Till exempel läroboken ”Prio Historia” som är avsedd för åttondeklassare, där finns det fler namngivna nazister än kvinnor – 31 nazister och 21 kvinnor.

Svante Norrhem, forskare vid Lunds universitet och författare till historiska böcker om kvinnliga makthavare, är en av dem som upprörs.

”Det är horribelt. Ingen människa kan påstå att det inte fanns otroligt viktiga kvinnliga aktörer under 1900-talet och även tidigare” säger han till Dagens Nyheter.

Det är bara att instämma och det är faktiskt rent obegripligt att det är denna bild av historien vi ger barnen i dag, 2014.

Osynliggörande av kvinnor är dock inget historiskt problem. Det pågår fortfarande, hela tiden. Från män som tar plats och avbryter kvinnor i det vardagliga till mer handfasta bortredigeringar av kvinnor från historien. Som den israeliska tidningen ”HaMevaser” som helt enkelt plockade bort Tysklands förbundskansler, Angela Merkel, Paris borgmästare Anne Hidalgo och EU:s utrikespolitik- och säkerhetschef, Federica Mogherini, samt Danmarks statsminister, Helle Thorning-Schmidt, på den historiska bilden när världens ledare går armkrok efter terrordåden i Paris.

2011 tog jiddisch-språkiga tidningen ”Di Tzeitung” i New York bort Hillary Clinton (då utrikesminister) från en annan berömd bild, den inifrån Vita huset under attacken mot Usama bin Ladins bostad.

Som tur är finns det människor som jobbar för att komplettera vår historia genom att lyfta fram viktiga kvinnor i historien. I augusti kommer första numret av tidskriften ”Historiskan” (LRF Media) ut och kanske kan skolorna uppmanas ta en prenumeration av denna för att balansera den bild man presenterar i historieundervisningen.

Förra året tog Skap, Sveriges kompositörer och textförfattare, initiativet att skriva om musikhistorien och förändra en mansdominerad bransch under namnet Skapelsen. Här lyftes kvinnliga artister och kompositörer fram på olika sätt, genom bland annat en sajt, en podcast och en hashtag i sociala medier.

Vi andra kan ju ägna oss åt att motverka osynliggörandet av kvinnor i vår direkta omgivning.

Politiken kan försöka hålla engagemanget för jämställdhet och kvinnors villkor uppe inte bara under hot från växande kvinnopartier utan som en levande del i sin verksamhet och i debatten.

Feministiskt Initiativ kom inte in i riksdagen, det betyder inte att man kan lägga ner den feministiska debatten.

Så jobbar vi med nyheter
Eva Bofride