Fler måste klara gymnasiet

21 oktober 2015 17:54

Den årliga informationskampanjen på landets högstadier för att hjälpa eleverna att välja utbildning till gymnasiet pågår för fullt.

När man är 15 år känns både vuxenliv och arbetsliv avlägset och diffust. Det pågår så mycket annat i ens liv att det är svårt att lyfta blicken och tänka på vilken bana man ska välja för att inte ångra sig.

Hur man bäst ska vägleda ungdomarna i detta val finns det olika skolor om. Somliga anser att man måste pränta in i niorna att detta är det viktigaste valet de har att göra i sitt liv (no pressure…), andra säger att man ska följa sitt hjärta och välja det man tycker är kul.

Så tänker också de flesta ungdomar visar en studie som gjorts vid Socialhögskolan i Lund: ”Unga tänker inte alls på kopplingen mellan vald utbildning och framtida etablering på arbetsmarknaden” säger Alexandru Panican, docent på Socialhögskolan i Lund, som publicerade studien ”Väljer unga fel? Grundskoleelevers attityder till gymnasievalet” (juni 2015).

Med tanke på att var fjärde gymnasieelev hoppar av skolan helt och hållet eller lämnar den med stora luckor i betyget, kan just lusten vara avgörande för studieresultatet.

Skolans engagemang är avgörande för att få elever som har svårt att fullfölja studierna igenom sin utbildning konstaterar Sveriges Kommuner och Landsting.

”Ungdomarna efterlyser någon som bryr sig och samtidigt ställer krav. När jag frågar mina ungdomar vad de skulle vilja säga till sig själva som 16-åringar svarar de med eftertryck: Skärp dig!”.

Det säger Anders Lovén, universitetslektor vid Malmö högskola, i en kommentar på sajten allastudier.se.

Vikten av att själv få välja skola är stor bland landets unga. 67 procent anser det viktigt eller mycket viktigt för valet till högstadiet, medan 93 procent svarar samma sak gällande gymnasiet.

Arbetsförmedlingen pekar i sin senaste prognos ut fyra yrkesprogram som ger särskilt goda chanser till arbete på fem och tio års sikt: bygg- och anläggningsprogrammet, fordons- och transportprogrammet, industritekniska programmet samt vård- och omsorgsprogrammet

Här är chansen stor att i många fall få jobb direkt efter gymnasiet. Ändå finns det en förändrad attityd till dessa yrkesutbildningar från vuxenvärlden.

Tillbaka till Alexandru Panicans studie i Lund: ”Jag märker det hos de unga som väljer yrkesutbildningar – de pratar om sin utbildning i negativa formuleringar, beskriver sig som misslyckade och mindre duktiga och begåvade än de andra, de som väljer teoretiska utbildningar. De kan säga saker som ”För mig finns bara yrkes- eller lärlingsutbildning som alternativ”.

Om vuxenvärlden pratar om dessa utbildningar som ett sistahandsval för dem som inte klarar något annat lär inte statusen höjas. Låga förväntningar brukar som bekant också leda till låga resultat.

Huvudlinjen måste vara att få ungdomarna att känna lust inför sina studier, samt att de ska kunna genomföras av långt fler än som sker i dag. Vad som är drivkraften är olika från individ till individ.

Så jobbar vi med nyheter
Eva Bofride