Röda filtar och röda skynken

11 november 2014 06:00

Häromdagen skrev jag om den blöta röda filten som en symbol för krafter som vill att staten ska vara överordnad medborgarna. I dag vill jag prata lite om det röda skynke som skymmer sikten för väldigt många när man som ”borgerlig debattör” vill lyfta frågan om individens frihet.

Det är lite märkligt eftersom ordet frihet brukar vara ett kärnvärde även i vänsterretoriken. Men det röda skynket leder till att många inte läser vad man faktiskt skriver utan börjar sy ihop sina egna associationer för att få bilden bekräftad av den världsfrånvända ”borgaren”.

När jag till exempel vill diskutera arbetsmiljö och vad som kan göras för att folk ska slippa dö på jobbet, då hamnar argumentationen i en fråga om facklig anslutning, kollektivavtal och att regeringen försämrat allt så att det inte längre går att säkra en god arbetsmiljö.

Jag menar att Arbetsmiljölagen gäller, oavsett om det finns kollektivavtal eller fackklubb. Däremot blir arbetet väldigt mycket enklare om man har ett fungerande fackligt arbete med väl inarbetade arbetssätt och pålästa företrädare. Ett fungerande och respektfullt samarbete mellan företagsledning och fack är en ren effektivitetsåtgärd.

Alla som läser denna sida någorlunda regelbundet vet att jag värnar de fackliga rättigheterna och fackets betydelse för goda villkor i arbetslivet.

Ändå är det fullt legitimt att avfärda mig med att vara borgerlig och därmed påklistrad diverse eptitet som sägs beskriva ”borgerlig politik”. När argumenten helt tryter brukar CUF-kampanjen ”Fuck facket forever” från 2010 slängas i mitt ansikte. Som om det var jag.

Likaså om man har mage att påstå att man som individ kan påverka sin egen situation, att allt inte är beroende av vad staten gör och säger. Då är man cynisk och anser att människor som är sjuka och arbetslösa får skylla sig själva. Man kan ju fortsätta att låtsas att detta faktiskt är ”borgerlig politik” om man vill, men man hittar få bevis för detta i verkligheten.

När alldeles för många ungdomar inte klarar sin gymnasieutbildning, vill (S) lösa dilemmat med tvång. Problemet är ju de orsaker som gör att så många unga inte klarar sin utbildning.

Detta är svårare att hitta enkla lösningar på och lika dumt är det att införa betyg från årskurs 4 som Alliansen av outgrundlig anledning anser det värt att ta strid för i den egna skuggbudgeten.

Och om man som (S) menar att den sänkta arbetsgivaravgiften för unga varit ineffektiv och att det inte kommer att innebära någon kostnad att återställa denna, varför har man då med i sitt budgetförslag att kommunerna ska kompenseras?

Man ökar kostnaderna för företagen att anställa och kompenserar bara den egna verksamheten. Det verkar vara omöjligt för S/MP/V att inse var både jobben och pengarna till välfärden skapas.

För här kommer det röda skynket fram igen: ”Jahaaa, du kramar riskkapitalbolagen på bekostnad av välfärden”.

Då är det läge för ett annat skynke, nämligen ridån.

Så jobbar vi med nyheter
Eva Bofride