Ledare Gotlands Folkblad EU har alltid varit en hjärtefråga för Liberalerna, vilket inte är så konstigt. Hela EU-projektet är från början ett liberalt experiment, som ha slagit hyfsat väl ut. Grundtanken om fred har uppfyllts, men när projektet gått från liberalt till nyliberalt har problemen börjat komma. Det tillsammans med utvidgningen där forna öststater fått komma in i gemenskapen har gjort problemen mer synliga. Lönedumpning, EU-migranter med mera fick Britterna att få nog, även om de i efterhand verkar ångra sitt Brexit.

Nu när Sverigedemokraterna viftar med Swexit kortet väljer Liberalerna att lämna den tänkta valstrategin för att koncentrera sig på EU-frågan. Så viktigt anser Liberalerna det är att Sverige blir kvar. När Jan Björklund informerade den samlade pressen i Almedalen om den ändrade valstrategin var han tydlig med att de finns frågor som EU måste ta tag i, men svaret på de problem som finns är inte att samarbeta mindre utan att samarbeta mera.

Liberalismens största fiende är nationalismen och EU är som sagt en hjärtefråga för Liberalerna, så jag kan verkligen förstå att L nu satsar på frågan trots att den utifrån väljarnas synvinkel inte verkar vara någon valvinnare. I senaste Novus-undersökningen kom EU-frågan först på nittonde plats. Frågan är om ens Liberalernas medlemmar och sympatisörer ser det som en valvinnare.

I gårdagens Liberala kommentar på Gotlänningens sida i GT skriver Svend Dahl från Liberala Nyhetsbyrån en debattartikel med rubriken ”Svensk politik behöver ett socialliberalt parti.” Jag kan inte annat än att hålla med, men frågan är om Liberalerna någonsin kommer att bli det igen. Kommer någon att hitta den socialliberala handske som Bengt Westerberg kastade när han lämnade partiledarskapet 1995.

Under pressträffen med Björklund kom också regeringsfråga upp på bordet och jag undrar om inte Björklund där öppnade för en blocköverskridande lösning. På frågan svarade han att ”han inte kommer att sitta i en Allia… i en regering som kräver stöd av SD”. Omtaget tyder jag till att Liberalerna är öppna för en blocköverskridande regeringslösning för att hålla SD borta från en roll där de kan använda sina mandat i utpressningssyfte.

Annars så löper veckan på som planerat. Samtliga seminarier jag varit på har varit bra. Jag har svårt att låta bli att berömma IF Metall som alltid lyckas få till intressanta teman och deltagare till sina frukostsamtal. Alltid frågor som rör industrin och industriarbetare, men inte sällan frågor som man inte förknippar med ett stort mansdominerat LO-förbund. I går var rubriken ”Hur bryter vi uråldriga maktstrukturer inom industrin” där IF Metalls ordförande Marie Nilsson tillsammans med Helena Stjernholm, vd för Industrivärlden hade ett bra samtal, vägledda av Helle Klein chefredaktör för Dagens Arbete.

Två av de fyra ekonomiska seminarier som partierna arrangerar är avklarade och under dagen avverkas de två sista. Hittills är partierna överens om vilka förändringar de vill se, men då har det i och för sig varit Moderaternas och Liberalernas.

Det kommer bli intressant att höra vad Socialdemokraterna har att komma med och om samstämmigheten fortfarande är lika stor efter jag har hört vad de vill.