Trots att vi haft flera år av högkonjunktur går en fjärdedel av Sveriges kommuner med underskott. Och de som betalar priset är de som behöver kommunerna mest.

I förra veckan avslöjades att Motala kommun skulle sänka temperaturen på kommunens äldreboenden (Aftonbladet, 24/9). Anledningen var att Motalas kostnader måste ner. Kommunens underskott har vuxit under flera års tid. Pengarna som borde gått till kärnverksamheten, det vill säga socialtjänst, vård, omsorg och skola, har lagts på andra saker. Exempelvis på att rädda det lokala speedwaylaget Piraterna och för att locka det danska vattenlandet Lalandia. Dessutom är förvaltningen så ineffektiv att den uppskattas kosta motalaborna 30 miljoner kronor för mycket.

 

Motala är ett exempel. Men tyvärr långt ifrån det enda. I början av den här veckan kom nya avslöjanden, nu från Ystad kommun som kan tvingas sluta servera de äldre varm mat och bara städa var tredje vecka (Aftonbladet, 30/9).

Sveriges Kommuner och landsting (SKL) har sett kostnaderna skena i flera år. Enligt deras sammanställning gick var fjärde svensk kommun med underskott 2018. Samtidigt förväntas de kommunala kostnaderna öka i takt med en åldrande befolkning. Lösningarna de föreslår är höjda skatter och besparingar.

 

Det är ingen nyhet att Sverige har ett av världens tyngsta skattetryck. Anledningen till att de flesta av oss, oberoende politisk hemvist, någorlunda villigt betalar skatt är för att den i slutändan ska komma dem som behöver det till del. Men i stället för att prioritera skattepengarna hyvlar kommunerna i den kommunala kärnverksamheten. De äldre tvingas lida på grund av felprioriteringar eller att politikerna låtit bli att prioritera.

Men varken politiker eller deras väljare har råd med felprioriteringar och höjda skatter. Ska kärnverksamheten hålla tillräcklig kvalitet utan drastiskt höjda kostnader finns det inte utrymme för kommunala skrytbyggen som ett vattenland. En annan återkommande budgetpost i flera kommuner är stöd till organiserad vuxenidrott som egentligen ska kunna finansiera sig själv. I stället för att stötta denna verksamhet med nya anläggningar, är det mer försvarbart att satsa på fritidsaktiviteter som både är hälsofrämjande och kan komma fler till del. Exempelvis rörligt friluftsliv, elljusspår eller en helt vanlig motionssimhall.

 

Att nedprioritera äldrevården är ett högt pris att betala för ett äventyrsbad. Historierna om politiker som glömde dem som tjänat kommunen under årtionden måste bli färre. Och på sin höjd berättelser från det förflutna vi återger varma och mätta på ålderns höst.