LEDARE GOTLÄNNINGEN När Jonas Sjöstedt drog en rövare och påstådde att Stefan Löfven under bordet lovat honom att strunta i Liberalerna och Centerpartiet var vi nog många som reagerade med viss skepsis.

Löfven hade bara några minuter tidigare stått på samma plats och förklarat att uppgörelsen med L och C ligger fast. I alla delar.

När Löfven i sin andra presskonferens svävade på målet infann sig dock viss oro, i vart fall hos undertecknad.

På kvällen erkände Jonas Sjöstedt i SVT:s Aktuellt att det inte fanns någon uppgörelse. Att den hemliga lista han hänvisat till var hans egna minnesanteckningar.

Av nån outgrundlig anledning valde många moderater och kristdemokrater att ta Sjöstedt på orden. Trots att det var uppenbart att antingen Löfven eller Sjöstedt var ute och slirade i verklighetsbeskrivningen.

Man vet att man lever i en konstig tid när moderata företrädare och debattörer på högsta nivå helt okritiskt använder vänsterledaren Jonas Sjöstedts ord som bevis för att Centerpartiet och Liberalerna är grundlurade.

Talet om att C och L svikit Alliansen fortgår.

Det verkar dock mer och mer som att Moderaternas inställning till sina allianskollegor inte varit helt uppriktig, utan att man ser dem mer som kusinerna från landet. De som inte riktigt hajar grejen men som får vara med så länge de gör som man säger.

Ute i landet ser det helt annorlunda ut. Något som Ulf Kristersson verkar ha påmints om av sina partikollegor i kommuner och landsting.

Han har i vart fall flera gånger de senaste dagarna markerat att alliansarbetet flyter på och fungerar bra ute i kommunerna.

Det borde leda till en och annan reflektion även i partiledningen när det gäller tonläget mot sina allianspartiledarkollegor.

Likaså borde Moderaterna sluta påstå att Centerpartiet och Liberalerna ”sviker sina väljare” och gör tvärtemot vad de sa före valet. En lögn blir som bekant inte mer sann för att den upprepas.

Det riktiga sveket vore att sätta sig i en regering med stöd av Sverigedemokraterna. Är det något som varit tydligt, och vågar jag påstå, en stor anledning till Centerpartiets framgång i valet, så var det det tydliga avståndstagandet till Sverigedemokraterna. Före valet var även Moderaterna och Kristdemokraterna tydliga med detta. Efter valet låter det annorlunda.

Och jo, Centerpartiet var lika tydligt med att det inte ville ha Stefan Löfven som statsminister. Men när man har kört ända in i kaklet med det man helst hade önskat kan man välja att stå kvar där och studsa mot väggen eller också lagar man efter läge och gör det bästa av situationen.

Vart och ett parti bestämmer över sin egen linje och andra partier kan rasa hur mycket de vill men har fortfarande inte inflytande över mer än det egna partiet.