Ska alla våra tårar bidra till Vattenfall?

Det är stor skillnad på hur Vattenfall behandlar sina kunder och vad företaget förväntar sig av sina leverantörer.

18 april 2020 05:50

I torsdags skrev jag om Geabs 300 000 till coronadrabbade företag (och om företagets höjningar av nätavgifterna). I går replikerade Geabs marknadschef Oskar Lindehejd i ett brev till ledarsidan. I dag tänkte jag höja blicken något och se hur Geabs huvudägare, den statliga företaget Vattenfall, agerar på andra håll i riket i coronakrisens spår. Om nu Vattenfall ser krisen som en kris, eller som en möjlighet.

 

I Luleå-baserade tidningen NSD (Norrländska Socialdemokraten), kunde man i förrgår läsa.

– Jag förfäras över Vattenfalls osmakliga sätt att utpressa redan hårt pressade företag.

Så sade riksdagsledamoten Mattias Karlsson (M). Varför är han så upprörd? Jo, mitt under coronakrisen har Vattenfall vänt sig till hundratals underleverantörer med en begäran i ett brev. Vattenfall griper tillfället för att efterfråga prissänkningar i gällande pågående avtal. I ett mejl till de elproducerande underleverantörerna vill Vattenfall ha en "omedelbar prissänkning med 20 procent fram till slutet av 2020 i befintliga avtal" vilket företaget anser är befogat på grund av fallande elpriser och väderrelaterad utveckling som trycker ner priset och gör höjningar i närtid osannolika.

 

Och vad ska hända de underleverantörer som inte frivilligt hörsammar Vattensfalls begäran? Hotet är inte speciellt väl inlindat, när Vattenfalls produktionschef i brevet Torbjörn Wahlborg skriver:

"Vi kommer självklart att konsolidera våra beställningar till de leverantörer som anstränger sig och vill stödja Vattenfall i dessa extrema tider." 

Med andra ord riskerar de underleverantörer som inte sänker priset med 20 procent att åka ut. Om Vattenfall inte får som företaget vill så kommer dessa underleverantörer inte att anlitas längre.De som viker ner  sig och inte insisterar på att existerande avtal ska gälla ska däremot få fortsätta leverera även i framtiden.

Utpressning är en tämligen korrekt beskrivning av förfarandet. Och inte framstår det som ett speciellt långsiktigt och värdigt sätt att underhålla affärskontakter. Speciellt inte för ett företag som enligt ägarpolicyn för statliga företag ska ”agera föredömligt inom området hållbart företagande och i övrigt agera på ett sådant sätt att de åtnjuter offentligt förtroende”.

 

Efter NSD:s avslöjande har Vattenfall i andra medier mer eller mindre ursäktat företagets beteende med att dess existens är hotad. Så har åtgärden att sätta press på underleverantörerna presenterats i både Dagens Industri och TV4. Dagens Industri konstaterar också att:

"Kravet har skapat upprorsstämning och den statliga kraftjättens agerande går stick i stäv med regeringens räddningspaket och riskerar att utlösa konkurser bland många svenska företag, varnar branschföreträdare."

Om Vattenfall befinner sig på ruinens brant så måste det ju sägas vara formidabelt inkompetent av ett energibolag som har i närheten av fri prissättning på gisslantagna nätkunder.

Men under det senaste räkenskapsåret (2018) på allabolag.se hade Vattenfall AB en omsättning på nästan 158 miljarder kronor och plusresultatet efter finansiella poster var drygt 14 miljarder.

 

Geab gick för övrigt också skapligt under 2018, enligt allabolag.se. Omsättningen var drygt 426 miljoner kronor och plusresultatet efter finansiella poster nära 128 miljoner.

 

Mot sina egna kunder visar alltså Vattenfall njugghet under coronakrisen. Men där Vattenfall själv är storkund utnyttjar företaget  sin ställning för att kräva radikala prissänkningar på grund av bland annat på grund av samma kris.

Det finns företag som visar generositet och stor och otvetydig omtanke om sina långsiktiga affärskontakter under coronakrisen. Vattenfall utgör snarast ett exempel på motsatsen.

Så jobbar vi med nyheter
Mats Linder