Ledare Gotlands Allehanda Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt höll i går presskonferens om hur hans parti tänker släppa fram Stefan Löfven som statsminister. Och han var mycket tydlig med varför. Vilket framgår av ett längre citat från början av gårdagens presskonferens:

– Under gårdagen så har jag haft samtal med Stefan Löfven. Vi har kommit överens på ett antal punkter. Somligt har lösts ut, annat inte. Klausulen om att Vänsterpartiet inte skulle ges något politiskt inflytande i svensk politik är nu i praktiken tillintetgjord. Stefan Löfven har klargjort hur han ser på Vänsterpartiet och det inflytande som vi ska ha vid en Löfvenregering. Vi har säkrat att om Stefan Löfven bildar regering så kommer Vänsterpartiet att ha ett politiskt inflytande under den kommande mandatperioden. Vänsterpartiet och Socialdemokraterna har gjort överenskommelser som i praktiken har satt den där klausulen ur spel. Den är historia. I samtalen har det blivit tydligt att vår samsyn i viktiga frågor kommer att vara grund för samarbete på flera områden under mandatperioden. Stefan Löfven har också lovat att om han får bilda regering så kommer han att försvara de jämlikhetsreformer som Vänsterpartiet fick igenom under förra mandatperioden. Han har också lovat att han står upp för att de av våra reformer som försvann med högerbudgeten ska återinföras. Vi förväntar oss att det ska ske.

Jonas Sjöstedt passade också på att utfärda något han kallade för ett ”misstroendelöfte”. Om Löfven presenterar förslag med liberala reformer på två utpekade områden – förändringar av arbetsrätten och marknadshyror i nyproduktion – då kommer Vänsterpartiet att väcka misstroendeförklaring och agera för att avsätta Löfven och hans regering.

Det innebär att om Centern och Liberalerna verkligen lyckas få Stefan Löfven att presentera skarpa förslag på de områden där han är som mest motvillig, då kan Sjöstedt utlösa falluckan under Löfven. Vilket ju gör det än mindre sannolikt att Januariöverenskommelsen ger några konkreta resultat på dessa områden.

Klausulen är konfetti. Överenskommelsen är underminerad. Vänsterpartiet har påvisat och använt sitt politiska inflytande. Centern och Liberalerna ger oss en statsminister som förhandlar och gör överenskommelser med Vänsterpartiet, men ratar den borgerliga kandidaten som INTE förhandlat med Sverigedemokraterna.

Annie Lööf och Jan Björklund ser mer än lovligt fåniga ut nu. På måndagen presenterades Januariöverenskommelsen med anti-V-klausulen och två dagar senare fanns den inte längre. Två dagar efter resonemangsäktenskapet över blockgränsen så vänstrar Stefan Löfven öppet med sitt ex. Och Centern och Liberalerna väljer att fortsätta tro på allt vad han lovat. Det är bedrövligt och komiskt på samma gång. De är så lurade och bedragna att de skäms för att erkänna det.

Jag vill tro att Centern och Liberalerna någon gång under mandatperioden kommer att fatta mod och bryta sig ur sitt nya förnedrande förhållande. Frågan är vem som ska tacka dem, om de bestämmer sig för att avsätta den regering som de varit med om att tillsätta. De har försatt sig i en knipa utan like.

Vad bör Moderaterna och Kristdemokraterna göra?

Ja, om det är av hänsyn till Center och Liberalerna som M och KD valt att inte ens kommunicera med SD, så behöver ju den hänsynen inte visas längre. Om man vill bedriva en effektiv oppositionspolitik är det läge att normalisera relationerna, även om det finns stora skillnader mellan de tre partierna i oppositionen.