Den extrema torkan under sommaren med dåliga skördar av spannmål har även lett till att det inte finns tillräckligt med halm inför vinterns installning av djur på ön.

– Det är stor brist på halm. En del försöker få tag på halm på fastlandet, säger Anna Törnfelt, ordförande för Lantbrukarnas riksförbund, LRF, Gotland.

Men att transportera halm från fastlandet är dyrt samtidigt som priserna på halm har gått upp i och med att efterfrågan ökat.

Artikelbild

| Anna Törnfelt, ordförande, LRF Gotland.

– Halm klassas som brandfarligt gods, så samma regler som för hö gäller vid transport på båten. Dessutom är det skrymmande så det blir höga kostnader för att transportera hit halm, säger Anna Törnfelt.

Förutom halm kan man även strö med torv och kutterspån.

– Kutterspån är det också stor brist på då skogsindustrin till stor del har stått stilla. Man har inte kunnat ha aktivitet i skogen på grund av brandrisk och torka.

Nu tittar LRF på en helt ny lösning för att mildra konsekvenserna av bristen på strö.

– Många kommer att begära dispens för att få ha sina djur ute längre. Har man en torr backe med skog som skyddar så kan det var bättre att ha djuren där än att de är inne och blir skitiga, säger Anna Törnfelt.

Redan nu finns det kontrollprogram för nötkreatur utan ligghall. Programmen är till för de djurägare som ämnar ha sina nötkreatur utomhus utan tillgång till ligghall eller liknande under vintersäsongen.

Det finns i dagsläget ingen på Gotland som är med i programmen men det finns, enligt Anna Törnfelt, stora gårdar på fastlandet som har fått dispens genom programmen.

– Det är det vi tittar på om vi kan få här på Gotland också. Att djuren går kvar ute på bete sparar även på fodret, säger Anna Törnfelt som även vill att fårägare ska kunna få dispens att ha sina djur ute längre.

Regeringen har beslutat att ge ekonomiskt stöd till lantbrukare som drabbats av vårens och sommarens extrema torka. Det nationella åtgärdspaketet är på drygt 1,2 miljarder kronor som framför allt ska täcka upp för foderbrist och inkomstbortfall som uppstått på grund av torkan.

– Det ska gå att söka stödet efter vecka 42 och pengarna ska kunna betalas ut i slutet av november, säger Anna Törnfelt.

I den första omgången ska 400 miljoner av de totalt 1,2 miljarderna betalas ut, resten ska betalas ut under 2019.

– Nu är det bara nöt- och fårhållare som ska få del av de 400 miljonerna, säger Anna Törnfelt.

Pengarna kommer inte att täcka alla kostnader som orsakats av torkan.

– Torkan kostar en miljard bara för lantbrukarna på Gotland och man betalar ut 1,2 miljarder till lantbrukare i hela Sverige, säger Anna Törnfelt.

På många gotländska gårdar skördas nu den tredje vallskörden.

– Det pågår fullt arbete för att skrapa ihop det sista av skörden. Det har varit en gynnsam utveckling med värme och regn, vi har haft en och en halv månad med toppväder för växtförhållandena, säger Anna Törnfelt.

Efter spannmålsskörden har många kunnat så i tid och fått grödorna etablerade till nästa år, men trots det är utgifterna stora på grund av årets dåliga skörd och dyra inköp av foder.

Hur mår lantbrukarna på Gotland nu?

– Man mådde lite bättre när det började regna men många har i bakhuvudet att man måste köpa foder för mycket pengar. Likviditeten är ansträngd och man balanserar företagen på en skör tråd, säger Anna Törnfelt.