Region Gotland hörde av sig till Uppsala universitets kulturgeografiska institution och ville att någon skulle titta närmare på gentrifiering, social och finansiell statushöjning, på ön.

Ludvig Svedjer som är gotlänning och studerar samhällsplaneringsprogrammet nappade direkt.

– Gentrifiering är en slags process, som inte behöver vara medveten eller uttalad, för att ske, säger han.

Artikelbild

| Ludvig Svedjer går samhällsplaneringsprogrammet och har fått uppdrag av Region Gotland att fortsätta undersöka gentrifiering.

Han har under hösten och vintern undersökt fritidshusägandet på Fårö, Östergarnslandet och Storsudret. Genom att göra stickprov i fastighetsregistret och undersöka ägandet till 50 fastigheter inom varje område kunde han se ett tydligt mönster.

– Det var stor centrering kring Storstockholm. Det är över hälften av de deltidsboende som bor där, totalt 60 procent i de tre områdena, säger han.

Ägarna har även en hög medelålder, där de flesta befinner sig i slutet av arbetslivet eller har gått i pension.

När man tittar på gentrifiering är inkomstnivån intressant, något som Ludvig Svedjer gick vidare med i sin undersökning. Han kunde tydligt se att nivån på både lön och pension var högre för deltidsboende än för riksgenomsnittet.

I uppsatsarbetet intervjuade han gotlänningar som bor på orterna och har något slags engagemang där. De tog upp hur de kapitalstarka fritidshusägarna påverkar bland annat fastighetspriserna.

– Det kanske gör det svårt för en barnfamilj att flytta dit för att priserna är höga. Och om man har en bostad där så kanske man säljer den för att man kan få bra betalt för den, säger Ludvig Svedjer.

Även om han har kommit fram till att inkomstnivån hos de deltidsboende är högre än för de bofasta, så kan man inte slå fast att det rör sig om gentrifiering.

– Min uppsats säger inte det rakt ut, men det finns såna tendenser. Fler studier behövs, men det finns indikationer. Det här är inga kontroversiella resultat i sig, säger han.

I sommar ska Ludvig Svedjer jobba på samhällsbyggnadsförvaltningen och gå vidare i sin undersökning. Då ska förändringar i fastighetsägandet och prisutvecklingen kartläggas samt en framtidsprognos göras. Eventuellt ska en liknande studie göras i Visby innerstad.

– Ju mer information och underlag man har desto bättre beslut kan man fatta, avslutar han.