Ja eller nej till bro? – Så tycker majoriteten

Ett brobygge är dyrt, riskfyllt och leder till att Fårö förlorar sin ökaraktär och exklusivitet. Det hävdar många av de som i GT:s undersökning röstade nej till en fast förbindelse över sundet – nämligen en ­majoritet på 53,4 procent.

18 november 2017 05:15

Förra fredagen avslöjade Trafikverket och Region Gotland att man enats om att gå vidare med planerna om en bro till Fårö.

Helena Sundberg, regionchef på Trafikverket sade då:

– Vi har som långsiktig inriktning att få en fast förbindelse.

Peter Lindvall, regiondirektör, instämde:

– Vi har en utsedd projektledare och våra förtroendevalda är överens.

Arbetet med finansiering och genomförande ska vara klart till hösten 2018, därefter ska en avsiktsförklaring skrivas. Ett arbete som beräknas ta upp till tre år.

Därmed är bollen i rullning, även om den rullar sakta.

Nyheten har skapat både hopp och förtvivlan hos allmänheten, precis som frågan gjorde redan 1996, när den lokala folkomröstningen genomfördes.

Då, för 21 år sedan, röstade 76 procent nej till bron, 21 procent ja, och resterande 3 procent valde att inte svara alls.

Så vad har hänt sedan dess? Har opinionen svängt?

Det fanns bara ett sätt att försöka ta reda på det.

Det är en kylig, men gnistrande klar morgon i Fårösund. Sundet ligger i det närmaste spegelblankt när färjan lägger ut för den knappt åtta minuter långa färden över till Broa på Fårö.

Om Trafikverket och Region Gotland ror i land sina framtidsplaner är detta en bild som så småningom kommer att tillhöra historien.

Vid Ica Nyströms på Fårö möter vi Per Ekström, 89 år gammal, som levt och verkat på ön i hela sitt liv. Han bor ännu kvar på sin föräldragård längs den lilla vägen mellan Stora Gåsemora och Sudersand.

På frågan om han säger ja eller nej till en bro kommer svaret snabbt.

– Jag har velat ha en bro i hela mitt liv och det skulle underlätta väldigt mycket för de som bor här uppe och som pendlar med färjan varje dag. Handlarna, hemtjänsten och sjuktransporterna behöver också bron, säger han.

Finns det något negativt med bron?

– Jag som har rest världen runt blir inte uppskrämd för något, menar Per som berättar att han varit på Filippinerna 14 gånger, att han besökt Indonesien och Australien och att han rest i USA fem gånger.

Därtill har han kört långfärdsbuss till Alperna.

Är du inte orolig att bron gör att för många människor kommer till Fårö, att slitaget på ön blir för stort?

– Nähä! För mycket folk har vi redan, det kan knappast komma fler. Jag vet att det är många som är oroliga för det, men det behöver man inte vara. Nu är jag så gammal och vet att jag inte kommer att leva så länge att jag får köra över bron, men jag vill ändå att den ska byggas. Framtida generationer behöver den, säger han.

Mitt under samtalet utanför den lilla Icabutiken stannar en vit skåpbil till.

Egenföretagaren Patrick Olofsson vevar ner rutan.

Han är, till skillnad från Per Ekström, emot byggandet av en bro.

– Fårö är en ö, det är mysigt här uppe och jag tror att en bro skulle ändra på det. Jag tycker inte att det är några problem med färjorna, tvärtom är det skönt att luta sig tillbaka och koppla av några minuter när man åker över. Visst, ibland när man just missat färjan med en minut, då blir man jätteirriterad, säger han.

Ser du ytterligare risker med en bro?

– En bro gör också att det blir lättare att åka ifrån Fårö och den kan gå ut över de som driver verksamhet här uppe. Man kanske inte bor kvar lika mycket som tidigare och det drabbar hotell och restauranger, säger Patrick Olofsson.

Inför färjeavgången från Broa kl 14.30 samlas det några bilar som ska över.

Lasse Lynxell står där och väntar med sin röda budbil, som han gör ganska ofta.

– Jag är över på Fårö ett par gånger i veckan och visst hade det varit skönt med en bro rent yrkesmässigt. Däremot, om jag uttalar mig helt privat, då är jag emot bron. För det första är jag rädd att Fårösund dör ut om bron placeras för långt ifrån centrum och för det andra så sattes det in en tredje färja i somras och det fungerade jättebra, säger han.

Linda Lidholm driver Café Maffen i Fårösund, men är bosatt på Fårö.

Hon håller inte med.

– Självklart behöver vi ha en bro, säger hon med eftertryck.

– Det skulle bli mycket enklare och bättre, särskilt för oss som pendlar fram och tillbaka varje dag.

Inne på Ica Bungehallen möter vi Ingela och Leif-Åke Svensson, som flyttade till Fårösund för 44 år sedan.

Ingela är lite splittrad i frågan, men menar att det finns betydligt viktigare saker att satsa pengar på än ett brobygge.

– Man kan inte ta miljarders miljarder och bygga en bro när det exempelvis saknas belysning på landsbygden. Visst, bron skulle säkert ge ett antal arbetstillfällen, men som det har fungerat i år, med tre färjor, behövs det ingen bro.

Inne på Kupan sitter en man som är tydligt för en bro.

Han vill gärna berätta om en idé, men ber om att få vara anonym.

– Som inflyttad på Fårö kan man inte säga vad som helst, och jag vill kunna handla i affären även i fortsättningen, säger han och skrattar.

Han har bott på Fårö i två år och tycker att en bro ska byggas. Att ön ska överbefolkas är han inte oroad över, för här har han en idé.

– Eftersom i stort sett all mark på Fårö är privatägd kan man gå ihop och se till att öns besökare måste ha ett parkeringstillstånd, annars går det inte att stanna och kliva ur bilen. Blir det för hårt besökstryck på Fårö, då höjer man priset på tillståndet och på så sätt regleras antalet bilar som kör över.

– Vi måste tänka kreativt, säger han.

En bro till Fårö beräknas kosta 740 miljoner kronor att bygga.

Så här gjordes undersökningen

GT åkte norrut och spenderade en hel dag i Fårösund och på Fårö. Vi stoppade i stort sett alla människor vi såg och frågade om de var för eller emot ett brobygge. 103 personer fick vi ihop varav ungefär 70 procent var boende i Fårösund, 30 procent på Fårö.

Undersökningen garanterar verkligen inte hur det exakt ligger till, men kan ge en liten fingervisning om allmänhetens nuvarande uppfattning.

JA: 37,9 %

NEJ: 53,4 %

VET EJ: 8,7 %

Så jobbar vi med nyheter
Text och foto: Johan Kurelid