Möten och nya vänner är central i cirkeln

Oavsett om det är biodling, line-dance eller cirkuskonster på schemat, utgörs den röda tråden de erfarenheter som byts mellan deltagarna. Studiecirkeln blir oanade möten med likasinnade – konstellationer som annars aldrig hade uppstått.

21 februari 2018 09:00

En studiecirkel kan öppna dörren till en annan värld, ge insikt och livslång kunskap – eller till och med leda till en ny yrkesidentitet. Som lokförare.

GT har träffat ett gäng som bokstavligen ”brinner” för sitt gemensamma intresse. I Dalhem har dryga tiotalet nya lokföraraspiranter nyligen påbörjat studiecirkeln som hålls av föreningen Gotlandståget.

Så här i början av kursen, som sträcker sig till slutet av maj, är det teori som gäller. Kursledaren Staffan Beijer har flertalet studietimmar att lära ut, av historia kring ångloket, dess olika delar och funktioner och – såklart – hur man på ett säkert och riktigt sätt ska köra och sköta de gamla loken och vagnarna.

– Det är många som vill gå i år, om man jämför med till exempel i fjol, säger Staffan och tittar ut över sina elever.

Den här kvällen, andra sammankomsten av totalt nio under våren, är gruppen inte helt komplett. Det är vanligt att någon är sjuk eller får förhinder någon enstaka gång.

– Det går bra såhär vid teorin, men sen måste man fullfölja alla praktiska moment, säger Staffan Beijer.

Efter en timmes genomgång av diverse loktyper och pannsystem, får gruppen ta en glimt av vad som kanske lockar mest – tågen.

I lokstallarna står de historiska järnvägsklenoderna lite som i en dvala, en väntan på att återigen få återuppstå för nästa tur längs med rälsen.

– Det är egentligen min gubbe som är den tågtokige. Men det var jag som såg till att vi hoppade på kursen, säger Karin Zander, som fick syn på studiecirkeln på facebook.

– Jag tänkte att man måste passa på när det dyker upp något som det här. Det är ju en jätteudda grej.

Hon är en av flera kvinnor som anmält sig i år. Linnéa Grimstedt har en viss vana av studiecirklar. Utöver studierna till lokförare, går hon på cirkusträning i Visby två gånger i veckan.

– Om man hinner med allt? Det klart!

– Det beror på hur mycket du ser på tv, flikar Karin Zander in.

– Man träffar nytt folk också, får nya vänner, fortsätter hon.

– Ja, jag tror inte att jag hade träffat någon av er annars, utan den här kursen, fortsätter Linnéa Grimstedt.

För henne är studiecirkeln är ett perfekt sätt att göra något annorlunda, som ändå ger mycket.

– Man kan ju komma hit utan några förkunskaper, samtidigt som vi utbildar varandra genom våra olika erfarenheter.

Olika former Livslångt lärande

En studiecirkel är en grupp människor som söker kunskap och skapar något nytt tillsammans. Syftet är att varje individ ska utvecklas, bland annat genom kunskapsutbyte mellan deltagarna.

Det finns specifika regler för antalet deltagare, sammankomster och studietimmar för en studiecirkel, dessutom får inte barn under 13 år delta.

Den som vill starta en studiecirkel ska bland annat kunna redogöra för studiernas syfte och mål. Reglerna finns därför att skattepengar subventionerar cirkelverksamheten.

Friare tyglar

Utöver cirklar och kulturprogram anordnar studieförbunden något som kallas ”annan folkbildningsverksamhet”.

Det är en friare form av folkbildning där grupperna kan vara större, sammankomsterna ske tätare och pågå längre än vad som gäller för studiecirklar.

Deltagarna kan vara yngre, lägst sex år. Gruppen ska bestå av minst tre deltagare inklusive en ledare som studieförbundet godkänt.

Källor: Folkuniversitetet samt Studiefrämjandet.

Folkbildning är utbildning och bildning för vuxna. Den är ”fri och frivillig” och människor väljer när de vill delta. Alla ska kunna delta och lära utifrån sina olika förutsättningar och ges möjlighet till ett livslångt lärande. Folkbildningen finansieras till stor del genom stöd från stat, regioner och kommuner och sker i studieförbund och på folkhögskolor.

Demokrati och dialog

Några grundtankar är att deltagarna lär av varandra, att arbetsformerna är demokratiska och engagerande och att lärandet är aktivt. Att dela ett intresse och lära mer tillsammans är grunden för många studiecirklar. Deltagarna söker och bygger sin egen kunskap – genom dialog, interaktion och reflektion med andra, ofta kombinerat med eget kulturutövande eller upplevelser.

Trendspaning 2018

95 procent vill lära mer om något ämne 2018

65 procent ser nyfikenheten som den viktigaste drivkraften för lärande

Fyra av 10 vill lära sig mer genom att delta i en studiecirkel

Sex av 10 unga vänder sig till internet för att lära mer

43 procent upplever inte att de kan vara delaktiga i samhällsutvecklingen.

Källa: Folkbildningsrådet samt Studieförbunden/rapporten ”Bildningstrender 2018”

Så jobbar vi med nyheter
Jenny Nilsson jenny.nilsson