Så blev toapapper en global hårdvaluta

Varför hamstrar vi helt i onödan och var började det egentligen? Det här är historien om hur toapappersrullen blev hårdvaluta och en symbol för coronakrisen.

28 mars 2020 19:40

Efter att Gotland fått sina två första bekräftade fall av corona märkte öns butiker att efterfrågan på vissa varor ökade. Det handlade till exempel om mediciner, torrvaror och toalettpapper. När efterfrågan plötsligt ökade hann inte alltid leverantörerna med, vilket gjorde att butikshyllor ibland stod tomma. Hamstringsvågen har skapat vissa konsekvenser för handlarna.

– Priset har inte gått upp från våra vanliga leverantörer av toalettpapper, men vi har varit tvungna att köpa från andra grossister där priset är nästan det dubbla. Då går vi ungefär plus minus noll men tar smällen för att få ha någonting på hyllorna, säger Niclas Wiklund, handlare på Ica Nära Kometen i Visby.

 

Toapapperskaoset är i allra högsta grad en global företeelse. Rapporter om hamstring har kommit från Asien, USA, Australien och Europa. Det är svårt att veta exakt var det började, men en av de tidigaste rapporterna kommer ifrån Hongkong i mitten på februari då en chaufför rånades av tre beväpnade män, skriver BBC. Vad de stal? 600 toapappersrullar till ett värde av omkring 1 300 kronor.

I början av mars kom rapporter om hamstring från Australien. Oron för att stå utan toapapper efter coronavirusets utbrott fick efterfrågan att öka, och bilder i media och sociala medier visar tomma butikshyllor. I vissa fall har det gått så långt att kunder har börjat bråka över butikens sista åtråvärda rullar, och polis har behövt kallas till platsen för att stoppa slagsmål.

En tidning i Australien tryckte till och med åtta extra tomma sidor som australiensarna kunde riva ut och använda i händelse av nödläge, rapporterar CNN. Både Australien och flera andra länder har infört en begränsning på hur många rullar varje person får köpa. 

 

Den globala hysterin nådde så även Sverige. Chefen på toalettpappersfabriken i Lilla Edet låter sig intervjuas i diverse svenska medier och försäkrar att folk inte behöver hamstra.

– Folk kan vara lugna, vi kommer att kunna fortsätta leverera, säger fabrikschefen Martin Drobena, till Dagens Nyheter, och berättar att produktionen är igång 24 timmar om dygnet och att det produceras över en miljard toalettrullar om året.

 

Vad är då som får oss att hamstra exempelvis toalettpapper, trots att vi gång på gång fått höra från producenter, handlare och myndigheter att det inte är eller riskerar att bli en bristvara? Ekonomiprofessor Richard Wahlund, som forskar om konsumentbeteende och ekonomisk psykologi, berättar att det både finns rationella och irrationella skäl till varför vi hamstrar.

– Rationella skäl är om man är övertygad om att produkten kommer att försvinna och det finns ett behov av att köpa hem det. Det kan handla om att man själv är rädd för att bli sjuk eller att det ska bli utegångsförbud. Samtidigt kan man fråga sig om det då inte är ännu mer angeläget att köpa hem mat istället för toalettpapper, säger han, och fortsätter:

– Det som gör det irrationellt är att det i Sverige är oerhört osannolikt att det kommer att ta slut.

 

Människor påverkas också av sociala medier, menar Richard Wahlund.

– Om någon lägger upp en bild på sociala medier i Australien och den delas vidare, sprids det snabbt och skapar en fjärilseffekt.

Han förklarar hamstring med två begrepp: förlustaversion eller flockbeteende. Det sistnämnda innebär att vi i osäkra situationer tenderar att titta på hur andra gör för att få tips om hur vi själva ska bete oss. Förlustaversion innebär att människor i allmänheten reagerar starkt över att förlora.

– Om vi läser i tidningen om att folk hamstrar och ser tomma hyllor i butiken får vi indikationer på den möjliga förlusten, i det här fallet att vi förlorar möjligheten att ha toapapper, och vi ogillar att förlora.

 

Kan det även handla om att vi vill känna att vi gör någonting i den här situationen som vi inte kan kontrollera?

– Ja, i osäkra situationer söker människor efter någonting man kan greppa. Att få känna att "jag gör någonting" ger en viss tillfredsställelse och skapar lite lugn.

Har du några råd kring hur vi kan tänka och agera mer rationellt?

– Tro inte allt du läser på sociala medier och var källkritisk. Det är alltid bra att ställa sig frågan "varför". Om man börjar nysta i orsaken till varför det är tomt i hyllan och om det är rimligt att det kommer ta slut har man chans att komma fram till ett bättre svar, avslutar Richard Wahlund.

Brand på pappersbruk

Den 15 mars i år kom ett larm om en brand på Lilla Edets pappersbruk i Västergötland. Lilla Edet tillverkar bland annat toalettpapper.

Branden var fullt utvecklad när räddningstjänsten kom till platsen. De kunde konstatera att det handlade om en elbrand som startade i en maskin.

En timme senare var branden släckt och ingen kom till skada.

Trots branden försäkrade fabrikens säkerhetschef att det inte finns risk för sinande pappersproduktion.

Källa: SVT

Så jobbar vi med nyheter
Cecilia Thomsson