Så hanterar du din och andras oro för corona

Lita på fakta, bekräfta oroskänslorna men agera måttligt på dem. Det är psykologernas råd för att hantera coronaoro bland stora och små.

13 mars 2020 07:11

Gotland har fått sina första bekräftade coronafall, ett faktum som människor reagerar olika på.

–  Är du orosbenägen och har lätt att få katastroftankar i vanliga fall så är du mer benägen att bli orolig, säger psykologen Maja Berling Eriksson.

Hon och kollegan Hanna Schwan är psykologer knutna till mödra- och barnhälsovården på Gotland och träffar i sitt arbete både barn och vuxna. 

Hur ska man då förhålla sig till oron?

– En av de bästa strategierna är att lita på fakta, säger Maja Berling Eriksson. 

– Att inte tvångsmässigt googla allt hej vilt, utan att vara lite selektiv med var du hämtar fakta och till exempel bara läsa Folkhälsomyndighetens information, säger Hanna Schwan.

 

Deras råd till den som är orolig är att prata med trygga personer i sin närhet som man har förtroende för.

– Oavsett vad du är orolig för så är det viktigt att få lägga ut texten om det, att få sätta ord på vad din oro består av, säger Maja Berling Eriksson.

Det är också viktigt att den som är orolig blir taget på allvar. 

– Vi vet att mångas oro ökar när andra slätar över eller inte lyssnar, säger Maja Berling Eriksson.

Psykologernas råd är att i första hand använda sina befintliga nätverk.

– Men om oron börjar ta över helt och hållet så kan du behöva söka hjälp, säger Maja Berling Eriksson.

 

Samtidigt som man måste få känna oro och prata om den, är det viktigt att inte direkt agera på känslorna.

– Så man inte låter oron ta över helt och hållet och diktera villkoren för livet, säger Hanna Schwan.

När det gäller barns oro är det som vuxen viktigt att tänka på vad du förmedlar till barnen, både med och utan ord. Det är en balansgång mellan att bekräfta barnen i deras känslor och att vara trygg och lugnande.

– Det är viktigt att man tar vuxenansvar och lyfter bördan av oron från barnet. Annars kan oron börja få eget liv, säger Hanna Schwan.

– Och att barnen får fortsätta tänka på vardagliga saker. För små barn är ofta förändringar i rutinerna de mest läskiga, säger Maja Berling Eriksson.

När det gäller äldre barn handlar det om att vara tillgänglig och besvara barnets frågor så gott det går.

– Vissa saker kommer du inte kunna svara på och det blir jobbigt. Det handlar om att vara där de är och hjälpa dem att stå ut med att det finns saker som vi inte vet eller kan svara på, säger Hanna Schwan.

På Bris hemsida finns råd om hur du kan prata med barn om coronaviruset.

Så jobbar vi med nyheter
Vilda Engström