Vänskap som trotsar gränserna

För en månad sedan hjälpte Magnus Olsson afghanske flyktingen Najibullah ”Ali” Popal i land på grekiska ön Lesbos. Nu har de båda återförenats – på Gotland.

16 oktober 2015 12:11

Det är en historia som överträffar dikten. Hur två människor från skilda kulturer och med så skilda levnadsöden möts när krisen är som djupast och mitt i detta kaos utvecklar en vänskap där ett visitkort blivit en biljett till ett nytt liv.

För så är det. Det är deras nyvunna vänskap som gör att Najibullah, eller Ali som han alltid kallas, nu sitter i ett ombonat kök på Gotland, efter tre månaders flykt från Afghanistan.

– Jag är så tacksam, säger han. Så glad och tacksam.

När Magnus Olsson och hans familj, även hustrun Charlotte och 12-åriga dottern Svea, reste till Lesbos för vad som skulle bli en vanlig semester, hade Ali redan varit på flykt i ett par månader.

Han lämnade hemmet i Masar-e Sharif på grund av den överallt närvarande skräcken för att faktiskt dö.

– När man vaknar på morgonen vet man inte om man är vid liv på kvällen. Det är hela tiden talibanattacker och självmordsbombare.

Han berättar, Ali. Berättar om vänner som minst livet när terrorister utlöst sina sprängladdningar, om en alltid närvarande rädsla, om drömmar om en framtid som tycktes långt, långt borta.

– Det var mycket velande innan jag gav mig av, men önskan om en plats i säkerhet fick mig att till slut bestämma mig.

Kvar i Afghanistan finns en pappa, fyra systrar och en alldeles nyfödd bror, pappans nya fru födde honom under tiden Ali varit på flykt.

Från Afghanistan genom Pakistan, Iran och vidare till Turkiet, oftast till fots, ofta genom skogen om natten.

– Vid ett tillfälle, vid iranska gränsen, låg jag still i tre dygn. Vakterna skjuter på allt, men jag kom undan, ingen såg mig.

Iklädd bakochfram-vänd keps satt han och kollade fotbollsklipp på youtube när vi kom för den här intervjun hemma hos Olssons, där han bor tills vidare. Som vilken grabb som helst. På kvällen planerade han och Magnus att se en match på tv.

– Jag tycker väldigt mycket om fotboll. Barcelona är favoritlaget. Och jag känner till Zlatan Ibrahimovic, har inte han spelat i Barca?

Det blev ingen semester för familjen Olsson, inte i meningen att ligga på stranden och lapa sol.

Ändå blev det den bästa semester de haft.

– Jag har alltid varit som de allra flesta, man läser rubrikerna om någon katastrof och bläddrar sedan vidare till vädret. Nu kom verkligheten på oss, det gick inte att värja sig. Det ändrade mitt sätt att vara och tänka, säger Magnus.

Ali Popal fanns ombord på den första gummiflotte Magnus och hans familj hjälpte i land på Lesbos, 60-65 personer som färdats över Egeiska havet från Turkiet.

Senare på kvällen möttes de igen, vid en busshållplats, pratade en stund och Magnus gav honom sitt visitkort.

Ali har det kvar än, tummat och slitet, hans biljett till frihet och framtid.

För under hela hans vidare resa genom Europa – Makedonien, Serbien, Kroatien, Ungern, Österrike. Tyskland, Danmark och Sverige – har de två haft kontakt via Facebook.

Magnus, eller ”Mister Magnus” som Ali säger, har stöttat och peppat på avstånd: Håll dig lugn, stick inte ut.

– Det hjälpte mig mycket, han är mycket snäll, säger Ali.

Vilket var ditt mål under hela din flykt? Vart ville du nå?

– Till Tyskland eller Sverige, det är bra där, där finns tryggheten. Sedan jag träffade Mister Magnus ville jag bara till Sverige, ler han.

Och nu är han här, till slut. Magnus mötte honom i norra Tyskland, sedan åkte de tåg tillsammans genom Danmark och över till Sverige, därefter bil och färja till Gotland natten till i torsdags.

– Nu är han en i familjen, säger Magnus.

Ali har hunnit ta sina första promenader, till och med varit och sett fotboll. Glädjen att vara framme lyser i honom, han berättar om möten på stranden, om öppna människor som säger ”hej”.

Men den andra känslan, då? Att faktiskt ha lämnat sin familj?

– Det gör mig ledsen. De är kvar i ett land som haft krig i 35-40 år, jag är orolig för dem. Men de är glada för min skull, det vet att jag kommit fram och har det bra.

Vilka är dina drömmar nu? Berätta.

– Först ska jag lära mig svenska, det är viktigt. Sen vill jag hitta ett jobb, jag har jobbat med allt, tvättat bilar, sytt kläder, jobbat på restaurang, vad som helst för att tjäna pengar. Här vill jag ha ett jobb för att kunna skicka pengar till dem där hemma.

Magnus Olsson säger att han och hans familj ska hjälpa till så mycket det går, det är ett gemensamt familjebeslut. Se till att Ali hittar en klubb att spela fotboll med, får de studier han behöver.

– Jag vet inte, säger han, det är en droppe i havet. Men vi hjälper i alla fall en person till ett nytt liv och i förlängningen hans familj i Afghanistan, det känns bra,.

Under den första tiden i Sverige har kontakterna med myndigheterna varit intensiv. Ali har sökt asyl vid Migrationsverket i Stockholm och väntar nu på att asylprocessen ska komma igång.

Folk på flykt

Tre av världens konflikter ligger bakom en stor del av alla människor som just nu befinner sig på flykt: Nästan 4 miljoner har flytt från inbördeskriget i Syrien, 2,6 miljoner från konflikten i Afghanistan och 1,1 miljoner från inbördeskriget i Somalia.

Den allra största gruppen, 5,1 miljoner, är palestinier som flytt till grannländerna. Hälften av alla världens flyktingar är under 18 år.

Så jobbar vi med nyheter
Text: Magnus Ihreskog Foto: Tommy Söderlund