Storbritanniens premiärminister Theresa May avgår som partiledare den 7 juni, sedan hon misslyckats med att få parlamentet att godkänna det utträdesavtal som landet förhandlat fram med EU. I samma stund som Theresa May meddelade datumet för sin avgång började spekulationerna om vem som ska efterträda henne.

Den högljudda kritiken mot Theresa May må ha fått mycket utrymme, men att Theresa May stått pall genom brexitprocessen ingjuter även respekt, säger Mikael Sundström, lektor i statsvetenskap vid Lunds universitet.

Hon är verkligen en fighter, vilket jag tror även hennes värsta fiender kan stämma in i. De flesta förstår också att hon har fått hantera flera politiska mål som inte är förenliga, säger han.

Efterträdaren mer hårdför

Trots det kommer hennes misstag, med brexitprocessen som en mindre smickrande krona på verket, vara det som präglar hennes eftermäle.

Tyvärr hjälper det inte vilka andra framgångar hon lyfter fram. Allting överskuggas eller färgas av brexit, säger Sundström.

Mycket pekar på att Mays efterträdare kommer vara en mer hårdför brexitör.

Det är många brexitförespråkare inom partiet som tror och vill att det ska bli så, säger han.

Försöka undvika väljarflykt

Anledningen är den väljarflykt som Torypartiet annars riskerar till Brexitpartiet och dess ledare Nigel Farage.

Man vill inte att det partiet ska få någon drivkraft eftersom Farage kan locka många missnöjda Toryanhängare, säger Sundström.

Björn Fägersten, seniorforskare och chef för Utrikespolitiska institutets Europaprogram, är inne på samma linje.

Om det nya Brexitpartiet visar sig plocka jättemånga röster av tories för att de ses som svikare, eftersom de inte lyckats leverera brexit, är det rimligt att Torypartiet kommer att ta det som en intäkt för att driva en hårdare brexitlinje medan de kan för att vinna tillbaka stöd, säger Fägersten.

Hård brexit troligast

Helgens EU-val kommer att bli vägvisande.

Någonstans är det också rimligt att de får en ledare som faktiskt tror på det alternativ de är på väg mot i stället för Theresa May som faktiskt röstade emot brexit men som ändå gjort sitt bästa för att försöka fullfölja utträdet, säger Fägersten.

Björn Fägersten ser också en så kallad hårt brexit som det troligaste framtidsscenariot, med några små justeringar i avtalet.

Om det går mot det kan man så klart tänka sig att de mot slutet kommer att försöka sy ihop några sista minuten-arrangemang på vissa områden, så att till exempel mediciner kan fortsätta flyttas över gränserna.