Vad är det nu för nytt påfund hon försöker dyvla på oss? Det kan man ju undra. Men si, det handlar ingalunda om någon nyhet. Kimchi har nämligen uppemot 3 000 år på nacken. Till en början använde man sig bara av kål och köttbuljong. På 1500-talet introducerades röd chili i Korea och sedan dess ingår chili i endera formen i halvöns kök.

Kimchi är alltså en form av fermenterad kål, det vill säga syrad och jäst. Vanligast är så kallad kinakål, men andra grönsaker förekommer också, såsom rättika, gurka, lök och vitlök. Ibland alltihop i kombination med torkad chili och/eller chilipasta.

En chilikick

Artikelbild

| Kimchi är koreansk syrad kål som används som tillbehör eller i mat.

Oftast serveras kimchi som ett synnerligen smakrikt tillbehör. Men man kan med fördel även använda den i matlagningen, i allt från pannkakor till risrätter, soppor och grytor. Kimchin ger en skön chilikick samtidigt som den tillför en pigg syrlighet och härligt knaprig konsistens.

Kimchi anses som något av en nationalrätt i Sydkorea, om nu ett ”tillbehör” kan klassas som sådant. I Seoul finns det till och med ett kimchi-museum. Där lär man kunna botanisera bland över 180 olika dokumenterade varianter.

Tid och tålamod

Precis som andra fermenterade grönsaker innehåller kimchi nyttiga mjölksyrebakterier. Dessutom är det kalorisnålt, fiberrikt och en bra källa till karoten, C-, A- och olika former av B-vitaminer. Det sägs vara bra för matsmältningen, ha antiinflammatoriska egenskaper och kunna sänka kolesterolvärdet.

Artikelbild

| Kimchi är koreansk syrad kål som används som tillbehör eller i mat.

Utöver alla de positiva egenskaperna är det också enkelt och kul att göra själv. I den gamla tidens Korea grävde man ned kärl med kimchi i marken och lät dem frysa över vintern. Numera är det betydligt enklare, allt som krävs är lite tid och tålamod och en bra glasburk.

Orkar du inte göra det själv hittar du färdig kimchi i välsorterade livsmedelsbutiker eller asiatiska mataffärer. Väl värt att testa. Vem vet – kanske blir du kimchi-frälst för livet?

Artikelbild

| Spad, det vill säga kokvattnet, lagen, avkoket eller vätskan som något har legat i, är full av smak och kan användas till såser eller till annan smaksättning.

Jag tänkte dryfta lite spad. Spad är nämligen nödvändigt, underskattat och förtjänar upprättelse. Det skall icke föraktas.

Tänk bara så här – hur kommer det sig att dopp i grytan har blivit en så älskad tradition? På grund av att skinkspadet formligen kryllar av smak och är på tok för värdefullt för att åka ut i vasken.

Artikelbild

| Mia Gahne skriver om mat varje vecka.

Har du testat en slatt ansjovisspad i köttbullarna, i gräddmjölken till Jansson, i gubbröran till vickningen? Det ger precis det där lilla extra.

Av kikärtsspad kan man till och med göra maränger och majonnäs i stället för att använda ägg. Det är vad jag kallar att ta vara på spadet.

Artikelbild

| Det är enkelt att göra sin egen kimchi.

Tillsätt en slatt spad från gurkburken nästa gång du gör en brunsås. Koka ditt eget till frysta kräftor och de får ett helt nytt liv. Utnyttja spadet i musselkoket till att smaksätta pastan eller från konserverad sparris till att boosta din sparrisrisotto. Och glöm för allt i världen inte att använda spadet när du blötlagt torkad svamp. Det är nämligen där det mesta av smaken hamnar.

Inte för att tjata eller så. Men, jo. Jag tjatar. För att jag kan. Ta vara på spadet, go’ vänner. Tänk efter före nästa gång du funderar på att hälla ut spadet: ”Kan det här användas till något gott, tro?” Oddsen är garanterat på din sida.