Landsortens salonger möter sin nya publik

Den ene är teknikfreak. Den andre är filmfantast. Den tredje är en av alla som gillar att se film på bio.
- En bra film ska ses på bio med bra teknik, säger Johan Lundqvist från Slite.
Han är en av många företagare som sponsrar Slitebio, en av tio landsortsbiografer på Gotland.

20 februari 2010 04:00
Slitebio laddar digitalt och lämnar de gamla 35 millimetersrullarna. Publiken får därmed se fler filmer med bättre kvalitet och Slite filmklubb räknar med fördubblat antal besökare
- Det är stort. Slitebio en av ett sjuttiotal digitala biografer i Sverige. Filmerna kommer på hårddisk och vi slipper den analoga teknikens kvalitetsbrister och att ladda platsfilm på rulle, förklarar Ulf Nyman som är engagerade i den ideella föreningen Slite biografförening.
Slitebio är en av 28 biografer i landet, och den enda på Gotland, som Svenska Filminstitutet, SFI, har beviljat stöd för att bli digital. För fyra år sedan installerades en sexkanalig digital ljudanläggning i det analoga maskinrummet. I mars kommer den nya digitala filmutrustningen att finnas på plats.
- Nu kan vi ha Sverigepremiär för nya filmer i Slite och visa direktsända operor, konserter och sportevenemang. Det blir också enklare och billigare att ta in kvalitetsfilm och arrangera skolbio, knattebio, pensionärsbio och filmklubbsverksamhet, säger Ulf Nyman.
Ulf Nyman gillar film men för honom är det tekniken som mest intresserar. Bosse Eriksson, också han biografmaskinist, är mer filmfantast. Som nybliven pensionär har han tid att helt gå in i filmens värld.
- Jag ser allt. Hemma har jag 12 000 dvd-filmer, berättar han. Sound of Music är en gammal favorit som kom med stereoljud och som han sett över 20 gånger. Men, säger han, det är en särskild känsla att se film på bio.
Slitebio satsar, som den första på Gotland, i en utrustning för att visa film digitalt med internationellt satt standard och som är förberedda för 3D. Investeringen kostar nästan 700 000 kronor och SFI bidrar med 60 procent. Resterande finansieras genom ett kommunalt bidrag, eget kapital, banklån och sponsorpengar från Sliteföretag.

Det är söndag i Slite och just denna kväll rullar Avatar på Slitebios duk. I kassan står biografföreningens ordförande Lena Björk och säljer biljetter till föreställningen.
- Det är inne att gå på bio. Att se tv eller dvd hemma kan aldrig ersätta biokänslan på en riktig biograf, slår hon fast.
Slitebiografförening nystartade 2002 med Grabben i graven bredvid som premiärfilm. Sommartid visas mycket film och varje söndag året runt har Slitebio en kvällsföreställning och ofta också en eftermiddagsmatiné.
Dagens Slitebio grundades på 1950-talet och har en klassiska salong med röda stolar som nu byts ut mot riktiga biofåtöljer från gamla Borgen i Visby.

Uppe under Slitebions tak håller Ulf Nyman och Bosse Eriksson ställningarna i maskinrummet. Där har de kört två film med projektorer som är från 1956. Åtminstone den ena kommer att finnas kvar med möjlighet att visa 35 millimetersfilm. I helgen som gick visades Avatar med tio rullar.
- Då har maskinisten jobb. Dessutom är det dyrt för filmbolagen att göra traditionella kopior. En film som Avatar går på 25 000 kronor per kopia medan den som digital disk kostar bara ett par tusen kronor, förklarar Ulf Nyman.
På plats bland sjuttiotalet biobesökare är Daniel Johansson från Slite. 22 år gammal är han under upplärning till biografmaskinist. Det är ett hantverk och som sådant gäller det gamla lärningssystemet.
- Jag tycker det är kul att se film och fick vara med och se hur det går till i maskinrummet. Nu är jag lika intresserad av att förstå hur det fungerar att visa film. Det har blivit ett intresse. förklarar han.

Föreningen Landsortsbio på Gotland visar film över hela ön. Alla är mindre biografer, många av dem är i drift sedan 1940-talet och alla kulturhistoriskt unika och samarbetar kring utbildning, filmtransporter, visningar, inspirationsdagar och marknadsföring.
Tio landsortsbiografer finns varav en är nedlagd och en är vilande. Sudersandsbion, inrymd i en gammal hölada och öppnad 1954, är privatägd och för närvarande inte öppen för allmänheten.
Privatägd är också den gamla biograflokalen i Roma från 1920-talet som är bostad och ateljé.
De åtta landsortsbiograferna på ön är i gång året om eller sommartid. De drivs av ideella krafter i föreningar och ingår i nätverket bygdebio.
- Det är häftigt att se vilken kraft som finns i biografföreningarna på ön och att få ta del av publikens glädje vid filmvisningar. Det ger bra energi, säger Isak Mozard.
Som 14-åring började han som biljettförsäljare på Roxy och utbildade sig sedan till biografmaskinist. Nu är han en av medarbetarna vid Film på Gotland.
- De flesta biograferna på den gotländska landsbygden är mindre och i grunden vill man erbjuda gotlänningarna möjlighet att gå på bio nära hemorten, förklarar han.

I fredags möttes representanter från SFI representanter för öns biografföreningar och politiker i Katthammarsvik. Ett syfte med mötet var att initiera en utredning och se över biografverksamheten på ön.
- Statistiken visar att biopubliken ökar samtidigt som det finns möjlighet att beställa och hyra film och se hemma. Det ger en signal om möjligheter att satsa på bygdebio, säger Isak Mozard och pekar på vikten att uppmärksamma landsortsbiografernas kulturella värde och som mötesplats för människor.
Folkbio
i Katthammarsvik:
Biografmuseum och biograf i Östergarns bygdegård invigd 1949 med 165 platser. Som bio förr med paus efter halva filmen medan maskinisten laddar om.
Burgsviks Bio:
Invigd 1956 med 215 platser och inredning i originalskick i ett stall från 1700-talet. Sedan 1987 sommarbio.
Folkbio Garda:
Invigd 1948 med 165 platser. Bion med egen ölpub öppen för medlemmar efter bion som visar film sommartid.
Folkbio i När:
Invigd 1949 med 150 platser. Sommarbiograf som startade på gårdsplanen, nu med filmvisning i bygdegården. Modern projektor och stereoljud.
Hemsegården:
Invigd 1956 med 304 platser. Dubbla filmprojektorer gör att filmerna kan avnjutas i sin helhet utan paus.
Rondo Klintehamn:
Kombinerad teater och biosalong invigd 1968 med 268 platser.
Roy Fårösund:
Invigd 1943 med 146 platser. Interiör i originalskick från 1940 med kassa, marmorgolv, ridå och lampor.
Slite Bio:
Invigd 1954 med 300 platser. Klassisk salong från 1950-talet med egen popcornmaskin och hångelsoffor.

Källa: bygdebio.se
Så jobbar vi med nyheter
Inger Hammar