Det är många som undrar vad som hänt med Gotlandshem den senaste tiden. Från att ha stora planer på ett nybygge där bland annat det egna kontoret skulle inrymmas, till tvärstopp i all byggnation, även för huvuduppdraget: att bygga bostäder. Även om den stora upprördheten över att det nya kontoret skulle kosta 180 miljoner mer säger något om allmänhetens insikter än vad som är en rimlig byggkostnad. Fastigheten skulle dessutom generera intäkter i form av hyra för annan verksamhet.
I går berättade Gotlandshem att vd Elisabeth Kalkhäll sagt upp sig med omedelbar verkan och att man hävt stoppet för ett antal planerade byggen.
Det har sannerligen varit upp och ner och fram och tillbaka den senaste tiden. Hur mycket som beror på omvärldsfaktorer som kreditmöjligheter, pandemipåverkan och annat är oklart.
Kritiken har dock mest riktats mot företagets ledning där framför allt Elisabeth Kalkhäll stått i fokus. Ingen annan röst från bolaget har hörts, vid en kris kan man ju välja att visa enad front. Inget försvar för sin vd har heller hörts från bolagsstyrelse eller ledningsgrupp. Så oavsett vilka förklaringar och argument som ligger med i vågskålen blev situationen ohållbar.
Bristerna i ledningen kan dock knappast var knutna till endast vd. Om bolagets styrelse har haft tveksamheter i förtroendefrågan "i en tid" borde det ha lyfts på ett mer professionellt sätt än att det kommer fram först när vd frågar.
Att det ibland inte fungerar mellan chefer och ägare är inget konstigt, men det kan skötas snyggt där parterna kan skiljas med respekt.
Bostadsbolag i allmännyttan ska i dag fungera som alla andra företag i branschen. I övrigt är dock strukturen densamma, i styrelsen sitter hobbypolitiker som ska besluta i komplexa frågor som får stora konsekvenser för hela regionen. Det finns en fin tanke i att allmännyttan ska vara folkligt styrd men frågan är om utvecklingen sprungit förbi den goda tanken?
* * *
Hörde i P4 Gotland i går att Meit Fohlin (S) befarar att lärare och annan pedagogisk personal ska behöva färdigställa och servera maten på de enheter där man inte kommer att ha ett tillagningskök. Om detta är en reell faktor man spelar med i utredningen så behöver den omedelbart strykas.
Karolina Samuelsson, biträdande chef regionsstyrelseförvaltningen, säger i samma radioinslag att i så fall ska lunchen ha ett pedagogiskt syfte. Att man lär sig om maten, kostlära, var maten kommer ifrån och så vidare. Det kan man ju göra som en del i den undervisning där man tar upp dessa frågor men inte som en daglig rutin för redan överbelastade lärare.
Om det bara är tankar och gissningar borde dessa inte spridas över huvud taget.
Lärare ska inte läggas på fler arbetsuppgifter som inte är direkt knutna till skolans uppdrag enligt läroplaner. Den som inte förstått det har inte förstått nånting.