Den intressanta texten i ingressen finns att läsa på regionens hemsida från sjukhusets 100 års jubileum och jag ser gärna att en ny flytt görs så snart som möjligt.
Visby lasarett har i över hundra år verkat, utvecklats och byggts om på den plats där det ligger i dag. Den senaste stora ombyggnationen startade 1990 efter över tio års diskussioner fram och tillbaka. Redan då fanns funderingarna på ett nytt sjukhus, men man stannade vid den om- och utbyggnad som blev klar 1997.
Hur många patienter som passerat revy under dessa år kan jag nog inte ens föreställa mig. Men jag vet att den absolut största andelen av patienterna fått en mycket bra vård.
Men de senaste åren har just det geografiska läget, eller den växtvärk som läget innebär, ställt till problem. Bristen på parkeringar är ingen nyhet, men trots oräkneliga utredningar har problemen inte kunnat lösas. Det finns ingen mark att bygga på.
Det senaste försöket att få till fler p-platser lär aldrig bli verklighet. Att ens lägga ett förslag som innebär att tillfälligt asfaltera delar av ett naturreservat visar på en rätt stor desperation och ter sig i mina ögon som omöjligt uppdrag. Och hur nu 10 år med möjlighet till förlängning i ytterligare 5 år kan ses som tillfälligt är för mig en gåta, men så är det i byggtillståndens lilla avgränsade värld.
Det är inte bara bristen på parkeringar som visar på trångboddhet. Vi har även sett hur lasarettets behov av ombyggnad blivit ett problem. När projekteringen kring akutens problem svällde till en ombyggnad och utbyggnad av stora delar av lasarettet till en kostnad som vida översteg de planer som fanns från början tvingades politikerna bromsa och börja om med fokus på akutens akuta problem i form av lokaler som är för små. Samtidigt som de andra verksamheternas problem, som uppdagades under den svällande första projekteringen, finns kvar.
För att en ombyggnation ens ska kunna komma igång behövs evakueringsbyggnader vilka nu planeras. Ett försök att upphandla paviljonger har misslyckats då bara ett anbud kom in. Anbudet var både för dyrt och för dåligt utifrån den yta som behövs. Under hälso- och sjukvårdsnämndens möte i juni beslutades att köpa in paviljongerna själva. Inflyttning kan ske som först i slutet av 2022.
Nu är det inte bara på grund av den tänkta utbyggnaden av akuten som verksamheter behöver flytta, nämnden planerar även att möjliggöra hemtagning av PCI-verksamheten.
Just nu pågår ett gäng utredningar angående sjukhusets faciliteter. Bland annat en fastighetsutvecklingsplan där man även petat in alla förändringar som behövdes och som fanns med i den förväxta och stoppade planen för akuten.
Jag ser ett lasarett där verksamheten ständigt har behov av förändrade utrymmen i lokaler som redan är fullt utnyttjade i en byggnad som inte är enkel att bygga ut. Jag uppfattar att problemen bara flyttas runt.
Jag tycker det är uppenbart att sjukhuset växt ur sin kostym i form av marken som verksamheten får rymmas på. Det är dags att börja projektera för ett helt nytt sjukhus.