Vad blir det till middag? Livsfarlig odlad lax från Norge? Klimatförstörande nötkött? Antibiotikaspäckad fläskfilé från Danmark? Kyckling marinerad i saltlake?
Eller någon sojabaserad hittepåmat som skeppats runt halva jordklotet?
Aldrig har det varit så svårt att hitta rätt i matdjungeln bland alla larm och forskarrapporter.
Jag är en helt vanlig matkonsument. Jag vill äta bra mat och mina val styrs precis som många andras av pris och utbud. Sedan försöker jag väga in saker som närproducerat eftersom jag vill stödja gotländska bönder, och jag vill försöka göra någotsånär klimatsmarta val. Låta gott samvete tysta mun.
Men vem kan jag lita på?
Jag läste i går ett skrämmande reportage i den eminenta tidskriften Filter om den norska laxodlingen. Lax är en basvara i mitt hushåll, och jag har köpt odlad norsk lax i tron om att det är okej, att jag på det sättet inte bidrar till utfiskningen av världshaven.
Nu får jag reda på att det är en gangsterindustri som förstör ekosystem över hela världen, använder tonvis med oklara kemikalier, bidrar till övergödning och står bakom den ena vinklade forskarrapporten efter den andra.
Som vanlig konsument är det nästan omöjligt att navigera rätt bland butikernas frysdiskar och köttkylar. Och då har jag inte ens hunnit nämna mejeridisken och specerierna.
Jag ledsnade på fryst kyckling för några år sedan efter att jag aldrig lyckades hitta filéer som inte var fulla av nålstick från saltlakemarineringen. Jag stekte kycklingen och den började snart koka i vitt simmigt vatten. Det var inte bara äckligt, jag kände mig också lurad eftersom det inte var saltvatten jag betalade för.
Nu har jag hittat en fryst kyckling, på ICA faktiskt, som inte är späckad med vatten. Sist jag var på Coop letade jag i frysdisken utan att hitta någon. Den här kycklingen är naturligtvis dyrare än den andra, och där kommer nästa paradox – bra mat är också en klassfråga.
Jag har råd att välja det dyrare alternativet, men när någon med lägre inkomst än jag står och väljer mellan exempelvis svensk och dansk fläskfilé förstår jag att det är lätt att välja den billigaste.
Ansvaret att välja rätt kan inte läggas enbart på konsumenten. Inte heller tror jag på att staten ska kliva in och reglera allt i detalj. Däremot kan butikerna ta ett större ansvar för vad det är man säljer, och inte minst vilka varor det är man marknadsför i kampanjerna.
På Gotland försöker Coop och några butiker till, som exempelvis min närbutik Vibblehallen, att enbart sälja gotländskt kött, och det är ett litet steg på vägen.
Men det här tänket borde omfatta fler varor. Och fler butiker måste följa med. Vi konsumenter behöver styras åt rätt håll, annars gör vi som vi alltid har gjort.
Och jag är säker på att det är fler än jag som står som frågetecken inför alla lobbyorganisationers motstridiga budskap om vad som är klimatsmart, hållbart och nyttigt.
Och jag gillar ju lax. Hur ska jag göra nu?
Jag är själv ingen spelare, och jag har ingen som helst relation till kasinon och nätpoker.
Men att döma av den sanslösa mängd kasinoreklam som sköljer över oss i alla tänkbara medier är jag ensam om detta? Spelar alla? Eller hur kan det vara möjligt att det poppar upp ett nytt nätkasino om dagen?
Men reklamen borde förbjudas.
På fredag vankas ljuva toner på Clarion Wisby Hotell! Undertecknad och kollegan Johan Kurelid serverar topplistehits på after worken Social Friday! (Vi säger inte från vilken topplista musiken kommer, det får ni höra på plats...).