Jag har medvetet valt att inte kommentera avskedandet av Jan Björinge offentligt förrän nu. Det eftersom jag aldrig under hela min politiska karriär varit så upprörd, att uttala sig i affekt är aldrig klokt.
Det som jag blivit så upprörd över är processen det görs på. Att efter endast fem månaders anställning säga upp högsta tjänstemannen är i sig väldigt märkligt.
Men att göra det efter att, helt uppenbarligen, inte haft några som helst löpande samtal hur samarbetet mellan ordföranden och direktören ska ske är häpnadsväckande.
Ingen kan komma in i ett sådant svårt jobb, med 6 000 anställda och med väldigt många olika verksamheter, utan att få löpande vägledning av sin chef. Det oavsett vilket cv man har med sig.
På det brutala sätt som avskedet sker är ovärdigt Region Gotland. Utan föraning och utan en vettig förklaring sparkas han. Och när sen Åke Svensson ska förklara för media varför han avsatt regiondirektören har han inga som helst rimliga förklaringar utan pekar bara på bristande förtroende.
Mest upprörande är ändå att när vi satt på regionstyrelsen, och pratade helt utan tjänstemän i en timme, så hade varken Åke Svensson, Brittis Benzler eller Isabel Enström ett enda skäl som var i närheten att hålla som förklaring till det brutala avskedet.
De brister som framkom hade med stor sannolikhet gått att räta till om man pratat med varandra och gemensamt skrivit en åtgärdsplan.
Nu blev det istället en process där Region Gotland är den stora förloraren, risken är uppenbar att det allvarligt kommer försvåra framtida rekryteringar med ett sådant ledarskap.
Min gamla kommunalrådskollega Gustaf Hoffstedt lämnar politiken, ett besked som kom som en blixt från klar. Jag tycker att det är modigt av Gustaf att satsa på en civil karriär på det sätt som han nu gör, lycka till framöver! Men är också lite förvånad, rimligen borde Gustaf kunna haft en bra karriärmöjlighet inom nya-nya moderaterna?
Samtidigt som det känns lite knepigt att han lämnar politiken så snart efter att fått ett stort förtroende av gotlänningarna. Men nu blir det ju lägligt nog en chans för gotlänningarna att välja en ny stark person som kan representera dem i riksdagen, ta den chansen gotlänningar!
Samarbetsregeringen med mästerförhandlaren Stefan Löfven i spetsen har fallit och utlyser nu extraval. Ett historiskt misslyckande för en statsminister att bara kunna hålla ihop sin regering i två månader!
I ärlighetens namn så fick han inga lätta förutsättningar, med ett oberäkneligt SD-parti som vågmästare, som sätter sina egna spelregler.
Men samtidigt så känns det som om han inte förstått statsministerns roll och ansvar. Det är pinsamt att se honom försöka skylla sitt misslyckande på alla andra.
Att axla statsministeruppdraget innebär att man tar på sig ansvaret att få igenom sin budget genom riksdagen. Punkt!
För mig personligen har dock ett problem uppstått, att bedriva valrörelse mitt i skidsäsongen är mot alla naturlagar, hur tänkte Löfven där?