Högt tonläge om vinster i välfärden

Debatt2014-10-20 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

År 1928 var det val till riksdagens andra kammare, valet är känt som Kosackvalet beroende på den hätska stämning som rådde, framförallt från Allmänna valmansförbundet.

Jag kommer att tänka på en paroll från högersidan när jag läser en artikel i AB den 8 oktober i år, författare är Almegas näringspolitiska chef. Valparollen hade den här lydelsen ”DU som röstar på ”ARBETAREPARTIET” röstar för beslagtagande av enskild egendom, DU blir av med dina sparade pengar”. Tonläget från Almega är ungefär lika uppskruvat som i valaffischerna från 1928.

Nu sägs det: ”En uppgörelse baserad på myter och anekdoter”, ”Förslag som i ett svep riskerar att radera hundratusentals jobb…och radera den valfrihet och kvalitet som kännetecknat den svenska välfärdsmodellen”, ”De som nu alltså drabbas först är sjuksköterskor, förskollärare och andra som startat egen verksamhet”, ”Nedmonteringen av den svenska välfärden började idag. Allt annat är lögn”.

Mot det tonläget kan man ställa Praktikertjänsts VD som säger så här i en artikel i Dagens Samhälle den 2 oktober. ”När de börjar analysera konsekvenserna av olika förslag låter de ofta förnuftet segra. Min förhoppning och tro är att det blir samma sak den här gången”.

Praktikertjänst är landets största vårdbolag med 9 000 anställda. Förra året ville riskkapitalbolaget EQT köpa företaget vilket ägarna sade nej till. Så olika kan man föra en debatt och Almegas sätt kan man återfinna hos borgerliga politiker.

Vad innebär då denna hatade uppgörelse mellan regeringen och Vänsterpartiet? Ja, den innehåller att skattemedel ska användas för att utveckla välfärden – inte berika enskilda företag eller enskilda individer.

Vidare står det att det behöver skapas ett gemensamt regelverk som på förhand reglerar att aktörer som verkar i välfärden har verksamheten som främsta mål, inte vinstintresset.

Skattemedel ska användas till just den verksamhet de är avsedda för och överskott som huvudregel ska återinvesteras i verksamheten. (Privat insatt kapital och låg ränta på det behöver inte återinvesteras.) Den utredning som tillsätts ska överväga bemanningskrav, den ska också utreda en tillståndsprövning. Man ska säkerställa att den som får offentliga medel för att bedriva verksamhet inom skola, vård och omsorg ska beskatta denna del av sin verksamhet i Sverige.

Då vill jag ställa frågan hur detta kan innebära att den svenska välfärden nedmonteras och att hundratusentals jobb raderas?

För min del är det viktigaste att högsta kvalité råder och att jag kan välja min vårdgivare eller hemtjänst, liksom skola. Jag är övertygad om att det är regeringens mål.