Utred vad ett Natomedlemskap skulle innebära för svensk del, gärna tillsammans med Finland. Det är slutsatsen som dras i utredningen Försvarspolitiskt samarbete – effektivitet, solidaritet, suveränitet som överlämnades till regeringen i onsdags.
Utredaren, ambassadör Tomas Bertelman, har en gedigen meritlista, dessutom av det partipolitiskt neutrala slaget. Utredningen håller också genomgående en mycket hög kvalitet. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) säger själv att: ”Mitt intryck är att han har gjort ett seriöst och gediget arbete”.
Men någon utredning blir det ändå inte tal om. Därtill har regeringen redan bestämt sig och verkligheten gör sig icke besvär. Hultqvist förkastade utredningen slutsats eftersom partiet ”tydligt markerat att det inte är aktuellt”. Utrikesminister Margot Wallström (S) fortsatte genom att avvisa idén om en utredning till förmån för en bred diskussion där man ”förhoppningsvis förses med ett ordentligt underlag”. Var det ska komma ifrån om ingen utredning görs har ännu inte förklarats.
Regeringens undflyende reaktioner är dock inte så märkliga. Bertelmans rapport tillför ett behövligt mått av realism till den offentliga säkerhetspolitiska debatten. Han konstaterar att mycket arbete har lagts på nya samarbetsformer och de har nått goda resultat. Effekterna, framhåller Bertelman, är dock marginella då de inte påverkar det grundläggande problemet: gapet mellan Försvarsmaktens uppgifter och dess förmåga.
Det hävdas frekvent att Ryssland skulle uppfatta en svensk anslutning till Nato som en aggression. Bertelman påminner dock om att vi ändå identifieras med försvarsalliansen ”utan att få vare sig den effekt av samarbetet eller det solidariska skydd som ett medlemskap skulle innebära”. Sveriges nära samarbete med Nato under Kalla kriget var redan då känt hos grannen i öst. Inte heller i dag har Ryssland svårt att placera Sverige i rätt sammanhang.
Likaså påstås ibland att Sverige skulle behöva ta över USA:s utrikespolitik vid ett Natointräde. Detta trots att Frankrike närmast tvångsmässigt går emot USA gång efter annan. Natomedlemmen Turkiet agerar dessutom strikt annorlunda än USA i Syrien och Irak.
Att stå utanför Nato, påpekar Bertelman, kan tvärtom innebära att vårt beroende av USA ökar. De flesta medlemmar ser sina goda relationer med USA som den stora garanten för sin säkerhet. Då Sverige inte kan luta sig mot fördragets solidariska försvar blir behovet av goda relationer med USA ännu större.
Att vägra att utreda viktiga frågor hör inte till politikens vardag. Att göra det i frågor om nationell säkerhet på grund av att man redan har bestämt sig är bortom oansvarigt. Det gör det än viktigare att Moderaterna återtar sitt försvarspolitiska förnuft. Nu är det upp till partiets nyutnämnde gruppledare i försvarsutskottet, Hans Wallmark, att återta initiativet och låta regeringens huvudlösa hållning kosta.