Krönika
350 år efter häxprocesserna är det hög tid för upprättelse och minnesmärke. Det har nutida häxor lyckats med genom ett framgångsrikt lobbyarbete. En imponerande feministisk insats i svensk historia.
1668 - 1676 pågick häxprocesser i Sverige. Mestadels kvinnor anklagades för samröre med satan och färder till Blåkulla. Masshysteri följde och närmare 300 personer avrättades.
Hella Nathorst-Böös och Rebecca Tiger, som själva definierar sig som häxor, har engagerat sig till minne av offren. På Hellas webbsida Häxans trädgård framgår att hon förutom häxa är författare, prästinna, stylist och fotograf. Missionen är att bland annat genom ceremonier och kurser sprida kunskap och inspiration om magi, häxhistoria och läkeväxter.
Hösten 2023 nådde Hella, Rebecca och deras häxvänner sitt första mål. Då invigdes Malin Matsdotters Örtagård på Södermalm i Stockholm. Det är ett minnesmärke över huvudstadens häxprocesser. Malin Matsdotter dömdes till döden för trolldom 1676 och var den enda i de svenska processerna som brändes levande på bål. Övriga offer halshöggs innan kropparna brändes.
I december 2024 var det dags för nästa steg. Vid Historiska museet hölls en symbolisk ceremoni för att riva upp domarna mot de dömda kvinnorna. Ett statligt museum stöttade alltså händelsen och lyfte saken i ett pressmeddelande:
– Historiska museet är en plats som förenar människor genom tid och rum. Vi ställer oss bakom ceremonin för att vara med att ge upprättelse åt de oskyldigt dömda. Att uppmärksamma häxprocessen är också att lyfta fram en viktig del i kvinnohistorien, säger museichef Åsa Marnell.
På museet visas fram till maj också utställningen Häxor. Där kan man möta livsöden från de svenska häxprocesserna. Syftet är att hedra och ge upprättelse till offren. Man vill stå upp för medmänsklighet och alla människors lika värde.
USA och Spanien har tagit det här ännu längre. Där har häxprocessers offer benådats postumt. Det måste även hända i Sverige tycker de nutida häxorna.
Häxa som vinkel är med all säkerhet väldigt lättsålt till media och under Halloween och påsk förstås extra bra. Men utan häxan Hellas initiativ och envisa arbete tillsammans med andra engagerade kvinnor hade inget hänt. Då hade häxornas grymma öde stannat kvar i sagans värld och fortsatt vara något man skojar bort på skärtorsdagen. Därför är minnesmärket och den statligt godkända ceremonin förmodligen de senaste årens mest framgångsrika och viktiga lobbyarbete.