Folkbildning är demokratins självförsvar

Jan Eliasson, tidigare utrikesminister och FN-diplomat, talar ofta om vikten av folkhögskolor.

Jan Eliasson, tidigare utrikesminister och FN-diplomat, talar ofta om vikten av folkhögskolor.

Foto: Dennis Pettersson

Folkhögskola2023-09-05 11:05
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Krönika

Jag älskar att ta del av människors livshistorier. De flesta av oss kan identifiera en eller flera vändpunkter i livet. För ett fåtal är det en lotterivinst eller en sensationell innovation som medför ära och berömmelse. För de flesta handlar det dock om sådant som ett nytt jobb eller möjligheten att gå en utbildning, att bli befordrad eller att bli nominerad till ett uppdrag av fackliga kamrater.

Livshistorierna som vävs i de människor som vandrar genom den svenska bildningstraditionen, genom våra folkhögskolor och studieförbund är häpnadsväckande att ta del av. Fönster som öppnas, potential som tas tillvara, människor som får komma till sin rätt. Vi som har en folkhögskola och/eller ett studieförbund nära hjärtat vet att folkbildning är demokratins självförsvar. Därför vi många som oroas djupt av Tidö-partiernas pekpinne, att staten ska ha ett ökat inflytande över tilldelningen av medel till folkhögskolor och studieförbund. Det här är ett tydligt exempel på de inskränkningar som följer i Sverigedemokraternas spår. En kunnig, upplyst och trygg befolkning är givetvis ett hot mot ett parti som föraktar källkritik och hyllar alternativ media. Folkhögskolor och studieförbund är givetvis ett hot mot ett parti som frodas där hoppet släckts och möjligheterna till ett annat liv känns begränsade.

Folkhögskolor och studieförbund har i mer än hundra år öppnat dörrar som tidigare varit stängda, möjliggjort klassresor och berett vägen till nya insikter. Ovärderliga insatser!

Det fina i kråksången har varit att tilldelning av medel har skett utifrån de behov som funnits, efterfrågan på olika håll i landet, sett till demografi och även kompensatoriska insatser där andra utbildningsformer fallerat eller helt uteblivit.

En ökad statlig styrning kan inte innebära annat än att staten ska bestämma vad människor får och inte får ta del av hos folkhögskolor och studieförbund, i mindre omfattning än idag. Det här sker i en tid när vi människor behöver mötas i större utsträckning, när våra insikter och kunskaper behöver öka, och när själva demokratin behöver försvaras.

Det som under stor möda har byggts upp, kan mycket snabbt raseras. Alla vi som vet vikten av bildning, folkbildning och utbildning - av förbättrade livschanser - måste göra allt vi kan för att värna våra outsägligt viktiga folkhögskolor och studieförbund runt om i landet. För att citera Jan Eliasson: ”ett band till Sveriges förflutna kan brista och en bro till framtiden raseras om drastiska nedskärningar till våra folkhögskolor genomförs”. Det är verkligen allvar nu.

Hanna Westerén

Gotlands Folkblad

Krönikan är publicerad på Gotlands Folkblads ledarsida. Åsikterna är skribentens egna och speglar inte nödvändigtvis ledarsidans hållning.