Krönika
Det är lätt att se hur Försvarsmakten nu utvidgar sina verksamheter. Det sker bland annat med hjälp av byggbolagen på ön, som fysiskt bygger nya kaserner, förråd och försvarsanläggningar.
Det hjälper till på arbetsmarknaden och håller vår ekonomi och sysselsättningen i gång. Men utbyggnaden av totalförsvaret är så mycket större än bara detta. Frågan är vilka ytterligare fördelar Gotland kan ha av en utbyggnad av försvaret.
Hela samhället skall förberedas och ställas om för allt ifrån kriser hela vägen upp till ett eventuellt krig. Det är ett brett spektrum av planer och förberedelser som ska komma på plats och jag vill hävda att detta tjänar Gotland på i större utsträckning än vad man kanske kan tro. Det är självklart att vi som Sveriges enda ö måste vara bättre förberedda för kriser och krig än andra delar av Sverige som har en närhet till varandra.
Men är det verkligen den utvecklingen vi ser framför oss? Är vägen utstakad och bordet dukat för en utveckling som ger oss som ö ett välutrustat samhälle?
Jag tror att man gärna vill visa upp den bilden och kanske inte lägga fokus på det som egentligen är förutsättningen för rustningen av totalförsvaret. Sjukvården skriker efter pengar för att klara sitt grunduppdrag men skall också klara av att bygga upp sin totalförsvarsberedskap.
En reservhamn skall säkras men hur ser planerna kring infrastrukturen runt hamnen ut hinner vi med att utveckla den i samma takt. Finns risken att Region Gotland får stå för delar av kostnaden?
Gotland måste också skapa förutsättningar för att bli självförsörjande på el. Vi har ett stort behov av den nya kabeln från fastlandet till ön för att klara vår framtida elförbrukning, samtidigt är den också väldigt känslig och sårbar för yttre påverkan.
Om man summerar alla dessa faktorer ser man snabbt att önskan om ett starkt totalförsvar på Gotland bara kan bli verklighet om pengarna följer med. Det ser inte jag i dag.
I händelse av krig får man i värsta fall anta att Gotland snabbt skulle kunna bli avskuret från transporter till och från ön. Då spelar det ingen roll hur effektiva planer man har tillverkat försvarsmässigt, om resurserna rent fysiskt inte finns på plats.
Man brukar prata om 90 dagars självförsörjning för ön. Är denna tidsrymd verkligen realistisk om till exempel sjukvården går på knäna i form av resurser redan i dag? Hur löser vi infrastrukturen runt en reservhamn då den även skall fungera för den civila färjetrafiken. Hur förbereda är vi för att vara självförsörjande i 90 dagar. Som faktiskt kan bli längre då vi är en ö.
Thomas Karlström (S)
Regionråd