Krönika
Dagarna är fulla av värk och trötthet för oss som vill vara fredsbevarare, men tvingas in i fångenskap och leds av krafter vi inte kan rå på. Hur kunde vi ge oss rätt att sätta människan över naturen? Hon är ju blott en tråd i den. Hon var och är ju vår moder. Moder jord. Vadhelst som drabbar jorden, drabbar jordens barn, sa vi kvinnor i vår ungdom. Och Nemisis var den som skulle värna modergudinnornas lagar.
I de patriarkala kulturerna ses naturen som underordnad människan, och kvinnan som underordnad mannen. Mannen är erövrare. Kvinnan gör sig själv fortfarande till en dekoration. Kvinnorna har inte varit med om att skapa krigen då som nu.
Det är påskveckan och lidandets tid. Inte kärlekens utan smärtans. Den gammaltestamentliga Guden, Moses formulerade många patriarkala lagar. Idén om att mannen skulle fylla jorden med sin säd har vi inte plats för i dagens överbefolkade värld. Om kvinnan får bestämma föder hon inte fler barn än hon kan ta hand om. Stridslysten var Moses. Men Jesus?
Samma livsinställningar och rättsprinciper som religioner fortfarande berättar och fortlever i, bröt Jesus emot. Han var snarare företrädare för kvinnors idéer och principer och önskan om liv. Kristus är en fredens och kärlekens budbärare. Han tar kvinnornas och de förtrycktas parti. Hans budskap om alla människors lika värde var revolutionärt i hans samtid och är alltjämt revolutionärt.
De som förklarar sig troende borde tåga ut ur kyrkorummen. Skrika ut kärlekens budskap på gator och torg. Ta sig an verkligheten. Med böner kommer ni ingen vart, det är handlingskraft som gäller. Och viljeyttringar. Det finns mer kraft i vårlöken än i människan av i dag.
Kyrkofäderna, prästadöme och herrar tog hand om evangelierna och fortsatte det gammaltestamentliga kvinnofientliga synsättet. Jungfru Maria omvandlade kyrkofäderna till kyrkans maktlösa egendom. Kommer kyrkorna någonsin att be kvinnor om ursäkt, som svenska kyrkan under djupt motstånd tvingats be samer om ursäkt?
Vi är många kvinnor som under 1900 talet kämpat inte bara för kvinnors rätt utan framförallt ett jämställt rollmönster. Vi har opponerat oss mot det kvinnoförakt som alltjämt frodas i typiska mansvärldar. I pågående krig, i Natosammanhang, i fortlöpande fredsprocesser. En ensidig härskarmentalitet som går ut över kvinnors liv och barnens. Hotar natur, människa och barnafödande.
I dag är jordens sköte tillslutet av asfalt och betong och många mäns oförmåga att göra kvinnor på alla plan delaktiga i nya livsmönster som skyddar människa och skapar fred. Glömd är Aktionsgruppen mot svenskt atombombsprogram, 1958. Glömt är att FN:s medlemsstater förhandlat fram ett avtal om förbud mot kärnvapen som Sverige inte skrivit under.
Utan fredsdemonstrationer innebär krigen i världen enbart en seger för de militärindustriella komplex som lever på vapenhandel.
Kristen eller ej, gå, arbeta för nedrustning. Ge kvinnor dess rättmätiga plats i världen. Vid förhandlingsborden och i styrelserummen.