Blåst på bussen i ovädret
Foto: Rolf Jönsson
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Under måndagsmorgonens snö-oväder stod jag som vanligt och väntade på bussen när någon stannade och sa att den är inställd på grund av det dåliga vädret. Så jag tackar för det och går inomhus igen och precis då passerar den förbi utanför. Jag hade kunnat komma till jobbet i Visby precis som vanligt, men den här gången gick det inte. I stället blev det först skjuts till nästa buss som går 15 kilometer hemifrån (den var 15 minuter försenad så det blev att stå där och frysa, den ordinarie som jag skulle åkt med var i tid), och det innebar även en extrakostnad för mig på 43 kronor för en bussbiljett då jag annars åker kortare sträcka med bussen och redan har ett förortskort, samt att 1 timme och 15 minuter försvann i min flextid som jag sparat ihop under hösten.
Det är verkligen snällt att någon säger till när man står där i blåsten och snöfallet och väntar, men i det här fallet blev det alltså helt fel. Jag var kanske dum som gick in, men jag litade verkligen på att man sagt på radion att busslinjen var inställd.
Nästa gång kommer jag inte att tro det om jag inte hör det själv, det var verkligen snällt att säga till men det är kanske bra om man kan låta bli att lägga sig i, jag hade själv märkt om den bussen kommit som den skulle.