Under den socialdemokratiska regeringens tid fastställdes fyra nationella mål för kust- och insjöfisket samt vattenbruket.
l Inflytandemål: Yrkesfiskets och andra berörda intressenters inflytande och ställning i förvaltningen av fiskresurser ska stärkas.
l Hållbarhetsmål: En ekologiskt hållbar förvaltning av fiskresurserna inom ramen för de av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålen ska återskapa och bevara den biologiska mångfalden och bidra till utvecklingen av ett livskraftigt, ekologiskt hållbart och därmed miljöanpassat fiske.
l Regionalpolitiskt mål: Kust- och insjöfisket samt vattenbruket och fritidsfisket ska ingå som en del i den regionala utvecklingen.
l Konsumentpolitiskt mål: Konsumenternas krav på produktionsmetoder och säkra livsmedel ska beaktas i större utsträckning.
Konsumenternas rätt till information måste förbättras. Både myndigheter och branschen måste bli bättre på att informera om att fisk är nyttig mat. Konsumenterna måste känna trygghet i att det är bra att äta fisk och att det gynnar såväl folkhälsan som det svenska fisket.
Det behövs också en bättre ursprungsmärkning av importerad fisk. Det är naturligtvis oacceptabelt att butiker inte saluför svensk fisk som har fångats inom gällande kvoter utan i stället säljer importerade fiskarter som är ännu mer hotade. Här måste importören ta ett ökat ansvar.
På Gotland har vi många hamnkrogar och restauranger och försäljning av lokalt fångad fisk. För denna typ av turistisk verksamhet behöver vi ett livskraftigt yrkesfiske och för det måste det skapas förutsättningar.
Vad vill då den borgerliga regeringen i de här viktiga frågorna? Alltså de fyra partier som i oppositionsställning försökte framställa sig som så engagerade och som jagade oss socialdemokrater om fiskepolitiken. Svaret är att de inte tycks vilja någonting. Jag ska ta några exempel.
De borgerliga lovade att införa det yrkesfiskeavdrag som en enig riksdag har stått bakom. Men bara några veckor efter regeringstillträdet var löftet ingenting värt. Ett klart svek mot yrkesfiskarna.
Den så kallade 100-kilosregeln innebär att den fiskare som fångat minst 100 kilo fisk måste lossa den när man går i land. Den regeln blir omöjlig att tillämpa i praktiken. I opposition lovade de borgerliga att lösa detta men ingenting har hänt.
När det gäller beståndet av tumlare anser vi att Fiskeriverket bör få i uppdrag att genomföra en oberoende granskning av beståndet av tumlare i Östersjön för att underlätta fiskenäringens regelverk. Utifrån resultatet kan man sedan ompröva det kostsamma förbudet mot drivgarn och i så fall ersätta fiskarena fullt ut för redskapsförlusten. Här är den borgerliga regeringen och borgerliga riksdagsledamöter mycket otydliga.
Vattenbruket är en av de näringar som växer snabbast i världen. Sverige är ett u-land på detta område. Med den borgerliga passiviteten lär vi fortsätta att vara det.