Ett glatt humör gör ingen glad
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Stämningen var upprörd. Medlemmarna krävde besked från styrelsen om varför det gick så dåligt, och vad man tänkte göra åt det. Då tog en i ledningen till orda: "Om vi bara tror tillräckligt på oss själva, om vi tänker positivt i varje läge, då kommer vi att fixa det här! Allt är möjligt!"
Några veckor senare åkte klubben ur serien med buller och bång.
Varje gång jag hör Gotlands klämkäcka kommunledning dra sina magiska befolkningsvisioner tänker jag på denne obotlige fotbollsoptimist, som trodde att det gick att göra mål med hjälp av glatt humör.
Gotlands kommuns första befolkningsvision - saligen insomnade Vision 2010 - klubbades av kommunfullmäktige 1995. Då hade antalet gotlänningar ökat nio år i rad.
Mötesprotokollet hade nätt och jämnt lämnat tryckeriet, så vände kurvan plötsligt nedåt. Och sedan dess har Gotlands befolkning minskat elva år av fjorton möjliga, med sammanlagt 1 233 personer.
Ja, i Vision 2010 stod också en massa andra saker. Som att det skulle skapas 5 000 fler jobb, varav de flesta i det privata näringslivet.
I själva verket stod antalet jobb i stort sett still, och den offentliga dominansen på arbetsmarknaden blev ännu större.
Det verkar vila en förbannelse över kommunens visioner. Saker och ting blir helt enkelt tvärtemot vad man tänkte sig.
Eller så är det helt andra faktorer än förbannelser som får befolkningsutvecklingen att trilskas. "Vi måste ta reda på varför folk flyttar", meddelade oppositionsrådet Björn Jansson häromdagen, och krävde en noggrann undersökning av saken.
Jag vågar nog tala för de flesta av oss som inte pysslar med politik till vardags, när jag säger att vi förutsatte att den "noggranna undersökningen" var gjord för tid och evigheter sedan, med tanke på hur många miljoner som Björn Jansson med flera har plöjt ner i hitflyttarpropaganda de senaste 14 åren.
Men, varje dag är en överraskning, och det är väl trevligt på sitt lilla sätt.
gggg
I går fick jag veta hur det gick för Gotlands Allehanda under 2008. Vår upplaga minskade med 200 exemplar, eller minus två procent.
Min kollega på den Gula Tidningen, GT, lyckades med bedriften att behålla sin upplaga oförändrad. Jag är grymt imponerad.
Det känns förstås lite deppigt att förlora första ronden mot värsta konkurrenten, men samtidigt går det inte att blunda för att hela papperstidningsbranschen befinner sig i en nedåtgående trend (vilket gör GT:s prestation ännu mer beundransvärd).
Och sett i branschperspektiv är GA:s siffror bra. Vi är näst bästa tidning i den tidningskoncern vi tillhör. Och vi ligger klart bättre än den genomsnittliga lokaltidningen i landet (i snitt sjönk upplagorna med -2,8 procent).
Bakom GT:s framgång döljer sig inga fluffiga visioner, utan hårt och envist arbete. Det tänker vi på GA nu ägna oss ännu mer åt. Och så siktar vi på knockout i tionde ronden. Ju längre matchen lider, desto svårare får en trögrörlig tungviktare att stå emot uppstickarens snabba jabbar.
gggg
Trevlig helg!