Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Till allt det som nu sker i Palestina finns paralleller och föregångare för ett drygt halvsekel sedan-- i Lodz, i Warszawas ghetto, i Auschwitz... Dagens Israeliska herrar har i sanning haft goda läromästare. De har inte blott ockuperat Palestina utan också stulit heder och anständighet från dem som en gång mördades under Tredje Riket, när de nu härjar i deras namn. Jag skäms för att Sverige tiger om folkmordet i Palestina. Jag skäms över hur massmedia hyllar ockupationsmaktens rätt till självförsvar mot de ockuperade spillrornas orkeslösa motstånd, och tävlar om att hitta andra namn på folkmord än folkmord. Jag skäms för att Sveriges utrikesminister rapporterar och gissar i stället för att agera. Jag skäms för att Sverige gömmer sig bakom internationella organ och uttalanden i stället för att uttrycka vår vrede och indignation. Jag skäms över hur det sk världssamfundet försöker tysta de ockuperades röster genom terroriststämplar och isolering. Jag skäms över hur medlöperi och hyckleri har blivit norm i den offentliga debatten. Jag skäms men jag tiger inte.
