Kombinera en ny kryssningskaj med vågkraft och badanläggning
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Förslag har därför väckts att bygga en kaj på vågbrytarens utsida. Jag har inte sett någon skiss på hur det skulle komma att se ut, så det är svårt att bedöma hur det kommer att fungera, men om kajen inte får något skydd för vind och framför allt vågor, blir väl förbättringen, jämfört med ankringsalternativet, inte så stor.
Den 20 oktober föreslog Magnus Götherström, i en insändare, en T-formad kaj vid vågbrytarens utsida. Förslaget kritiserades av lotsen Björn Hedberg i en insändare idag (25 okt).
Jag dristar mig till att komma med ett annat fantasifullt förslag och ser fram emot kommentarer.
Bygg en långsträckt rak eller svagt böjd ny vågbrytare utanför nuvarande norra vågbrytaren ungefär parallell med kustlinjen. Den nya vågbrytarens södra ände byggs ihop med nuvarande vågbrytaren så att det skapas en ny hamnbassäng väster om de nuvarande yttre och inre hamnarna. Kajer kan då byggas längs den nuvarande vågbrytarens utsida och den nya vågbrytarens insida.
Det stora problemet är i första hand kostnaden eftersom vattendjupet där är stort, förmodligen betydligt större än vad kryssningsfartygen behöver. Den sannolikt stora kostnaden kan nog inte motiveras endast med ökad kryssningstrafik. Troligen är inte heller ökad färjetrafik, ökad annan fartygstrafik och en väsentligt utvidgad småbåtstrafik tillräcklig för att motivera den stora kostnaden. Det fordras nog ytterligare skäl för att bygget skall kunna förverkligas.
Ett sådant skäl skulle kanske kunna vara om den nya vågbrytaren utformades som en vågkraftanläggning och badanläggning. Det finns många tekniska lösningar för vågkraft. Den lösning jag tänker på är att på toppen av vågbrytaren anlägga en långsträckt bassäng med en låg, justerbar i höjd, sida mot vågorna (alltså vågbrytarens utsida) och övriga sidor några meter höga.
Bassängen fylls på av vågorna och utflödet, som alltså skall driva turbinerna sker via öppningar i bassängens botten eller sidor och leds via turbinerna till vågbrytarens insida, alltså hamnbassängen, där vattennivån är i stort sett opåverkad av vågorna.
När vågorna är för små för att driva vågkraftanläggningen kan bassängen användas som badanläggning, ett nytt kallbadhus, med omklädningsrum, serveringar mm under havsytan. Serveringslokalerna skulle kunna förses med kraftiga glasfönster så att man kan se havsbotten och fiskar mm. Med ytterligare lite fantasi kan man säkert hitta på andra spännande användningsområden.
Jag tror att det finns ganska betydande EU-bidrag och andra bidrag att erhålla för att finansiera en sådan försöksanläggning för vågkraft. Givetvis krävs omfattande studier och modellförsök för att utröna om det är tekniskt och ekonomiskt genomförbart. Jag har i alla fall haft roligt när jag skrev insändaren.