Länge leve det Nya Gotland
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Så minns jag min uppväxts Norderstrand.
Häromdagen återvände jag, för att stå i vattenbrynet och kasta stenar tillsammans med treåringen. Och fann en snygg restaurangbyggnad med vidunderlig utsikt över horisontlinjen.
En av huvudanledningarna till att jag ville återvända till min hemö, är just detta.
Att Gotland, både bildligt och bokstavligt, har börjat byta ut sina skruttiga plastmöbler.
Under min elva år långa exil har jag varit på hembesök åtminstone ett par gånger per år. Och varje gång har saker hänt sedan sist. Ett bortglömt hörn har blivit en spännande restaurang. Ett tillhåll för tingel-tangel är plötsligt en liten butik med omsorgsfullt utvalda kläder. Där det tidigare växte risbuskar blommar det upp villakvarter och mjuka gräsmattor. Nedlagda fabriker förvandlas till fantastiska entreprenörsprojekt.
Från distans syntes det som att det gammalmodiga Gotland jag växte upp på hade klivit in i en modern och progressiv era. Jag såg ett nytt Gotland.
Efter två månader som tillbakaflyttad är jag, tyvärr, inte längre säker på att jag såg rätt.
Under dessa tio veckor har jag träffat och talat med flera av entreprenörer och eldsjälar som försöker ta Gotland in i framtiden. Och nog brinner de alltid. De vill och tror fortfarande.
Men en stor del av diskussionerna har dessvärre handlat om det jag inte sett under mina korta semesterveckor.
Misstänksamma myndigheter. Trilskande tjänstemän. Baktaleri. Missunnsamhet. Skadeglädje. Sneda blickar på stan.
En entreprenör uttryckte det som att hans företag förvisso, rent fysiskt, fortfarande låg på Gotland. Men mentalt och kulturellt hade det flyttat härifrån. Han betraktade sig själv och företaget som en ö på ön. En gallisk by omringad av fientliga trupper.
Jag tror förvisso att hans beskrivning är väl hårddragen, att många gotlänningar faktiskt gillar när saker händer och förändras.Men - även i min egen vardag ser jag tecken som tyder på att åtminstone en del av hans besvikelse och frustration är befogad.
På GA:s hemsida helagotland.se kan jag se exakt hur många som läser de olika nyheterna. Och det är få artiklar som lockar läsarna mer än dem som handlar om företag med bekymmer. Mycket kan man säga om turerna kring markarrendet vid Norderstrand, men jag misstänker att det var helt andra drivkrafter än missnöje över detta som fick läsarsiffrorna att slå taket när vi härom sistens rapporterade om Tott resorts osålda lägenheter.
Jag vågar påstå att många helt enkelt hoppas att deras jättesatsning ska misslyckas.
Jag hoppas på succé. Jag tror fortfarande på det Nya Gotland. Och min son, han gav inte mycket för Naturvårdsverkets argument att uteserveringen vid Norderstrand "uppenbart strider mot strandskyddets syften, att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv". Han kastade sina stenar i godan ro. Vattnet plumsade fortfarande.
uuuuuuuu
I veckan åt jag lunch och pratade båtmat med Destination Gotland. Mycket trevligt, även om vi fortfarande är oense. Läs min rapport på min blogg på helagotland.se!
uuuuuuuu
Trevlig helg!