Sinnet rann när fläsket sinat
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Efter att ha kört anhöriga till 13.00-färjan uppsökte jag restaurang Koggen för sen lunch. Där fanns som alltid fräsch salladsbuffé, dressingar, bröd, smör och drycker av olika slag. Varmrätter för dagen var stekt fläsk med löksås alternativt strömmingsflundra med potatismos.
Eftersom det var något sent hade fläsket tagit slut, vilket serveringspersonalen beklagade. Då utbröt något som liknade ren lynchstämning. Kommentarer som "Jag skall ha pengarna tillbaka", "vilken dj-a dålig planering", "tänk att ingenting kan fungera i Sverige" med mera.
Dessa satt sedan och tryckte ned strömningsflundrorna som om de motvilligt gjorde en god gärning. De hade kanske inte fått någon mat sedan frukost? I minnet fick jag TV-bilder av långa slingrande köer av människor i brännande sol, med plåt- och bleckskålar i händerna, i väntan på dagens tilldelning av sin portion ris. Den goda och lugna ordning som gäller i dessa köer har förvånat mig.
Hur kan det komma det sig att man i Sverige kommer ur balans för att fläsket tagit slut? Det fanns god mat i övrigt som räckte till alla.