Vindkraft, svart eller vitt
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
På Gotland har vi stora möjligheter att klara oss bra i framtiden när det gäller energiförsörjningen. Vi har mycket goda förutsättningar för vindbruk och bioenergi. Vindkraften kan lätt producera dubbelt så mycket el som vi förbrukar på Gotland. Kärnkraften är inget alternativ bl a med tanke på två mycket allvarliga olyckor, Harrisburg och Tjernobyl. Om nedfallet från Tjernobyl istället landat i Skåne hade det slagit ut större delen av Sveriges matproduktion för mycket lång tid framåt.
Så blev det inte, "bara lite renbete, svamp och bärmarker". Att det kommer att ske flera olyckor vet vi, frågan är bara när. Att sen kunna garantera en lagring för det mycket farligt avfall i minst 100 000 år framåt är omöjligt. Med vilken rätt kan vi skyffla över våra välfärdskonsekvenser på 1000-tals generationer framåt? Det allra enklaste sättet är att effektivisera och spara. Men att inte utnyttja vindkraften är resursslöseri.
Vindkraftsdebatten idag har tyvärr blivit JA eller NEJ, där man endast tar hänsyn till sin egen lilla bakgård. Många säger "det är klart att vi måste ha förnyelsebar energi, men inte just här". Man kan inte säga nej till vindkraft om man vet vad vi står inför! Det skulle vara som att säga nej till fordon och vägar men fortfarande vilja ha dem kvar när man vill förflytta sig. Vindkraft är som bilar och vägar, vi behöver dem.
Tänk om vi idag skulle ta ställning till vägnätets uppbyggnad med tillhörande trafik, om vi skulle "börja från början". Vägar som skär genom landskapet med kalla, sterila vägbanor, fordon som bullrar och river upp damm, ger kraftiga reflexer från lysena och dödar 100 000-tals djur. Jo, det är en hypotetisk tanke, men ibland måste man göra såna jämförelser för att få perspektiv.
För oss är det självklart att acceptera bilismens negativa effekter, den har så många fördelar också. När det gäller vindkraften så är det likadant. Hade vi haft vindkraftverk runt omkring oss sen långt tillbaka hade vi haft samma acceptans som vi har för bilismen idag. Sanningen är att vi behöver både bilar och vindkraft - ingen är ju beredd att sänka den standard vi är vana med.
I framtiden kanske Gotland blir ett miljöparadis utan höga skatter och avgifter på miljörelaterade tjänster tack vare sin CO2 neutralitet, och kanske måste vi då kvotera personer som vill flytta hit för att Gotland inte skall bli miljöbelastande igen. För mig är det mer troligt än att man inte vill åka till en plats där man tar miljöansvar. Vi vet inget om vad morgondagens turist ser som viktigt, men att man inte skulle komma till Gotland för att det finns vindkraft tror jag inte på.
Förändringar är aldrig lätta men vilka möjligheter har vi om vi inte förändrar energisystemet? Vi kan fortsätta som om inget hänt, och lämna ett mycket större problem till våra barn. Vi kan sänka standarden radikalt. Eller vi kan ställa om energisystemet fortast möjligt och spara och effektivisera. Svaret blir troligen lite av varje.
Jag tycker inte heller att det är nödvändigt att flyga runt halva jorden för att sola eller köpa varor från andra sidan jorden som vi kan tillverka här. Vi måste på allvar fråga oss vad som är viktigt och till vilket pris.
Med vilken rätt kan vi i västvärlden fortsätta att släppa ut mest CO2 och ställa krav på de fattiga länderna att de inte får öka sina utsläpp? Världen måste bli mera rättvis. Detta ökar ytterligare pressen på oss att omedelbart göra något åt vårt energisystem. Att behöva "stå ut med" vindkraft är i framtiden förmodligen ett mycket lågt pris att betala. Vi kommer att behöva göra betydligt större uppoffringar för att ställa till rätta vår miljö.
Att elkraften skulle vara dyrare på grund av vindkraften är fel, alla i Norden köper elkraft på samma ställe och på samma marknadsplats.
Den fasta kostnaden är däremot dyrare på Gotland p.g.a. vindkraften. Men den är framförallt dyrare p.g.a. att Geab har ett relativt långt ledningsnät per kund. När ett vindkraftverk eller en villa byggs betalar respektive för den verkliga kostnaden för de ledningar och transformatorer mm som behövs, plus 1200 kr per installerad kW för vindkraften.
Nätet övergår sedan i Geab:s ägo. Geab lägger till detta värde till den totala investeringssumman i det fasta nätet på Gotland. Detta belopp delas på 40 år vilket motsvarar kablarnas livslängd. Denna årliga summa fördelas till alla kunder (utom vindkraften) som en fast kostnad utifrån säkringsstorlek och typ av abonnemang. Detta för att kunna förnya och underhålla det fasta nätet på Gotland.
Vindkraften betalar alltså inte till att förnya det fasta nätet. Men eftersom ett vindkraftverk inte har längre livslängd än 20-25 år kommer Geab inte att behöva förnya något nät. När nästa generation vindkraft skall byggas betalar de sina verkliga kostnader till Geab för det nät som verket behöver plus 1200 kr per utökad installerad kW. Dessa 1200 kr per installerad kW betalar alla producerande kraftkällor som vill in på Geab:s nät. Kostnaden är ett beräknat värde för att säkra nätet över 10 kW för att inte den sista kraftkällan skall behöva ta hela kostnaden. Alltså en sorts fond i Geab regi som alla vindkraft / kraftkällor betalar vid inträdet. Ett mycket bra system som Geab konstruerat. Ägarna till de gamla vindkraftverken är också skyldiga att återställa marken genom att ta bort gamla kablar m m, så Geab får inte heller där någon kostnad.
Den del av de fasta avgifterna som vindkraften inte betalat och som alla abonnenter på Gotland istället betalar blir i princip vinst alltihop förutom en viss kostnad för underhåll på vindkraftens nät. Detta eftersom Geab inte har någon kostnad för att återinvestera i nätet. En vinst som går till ägarna, kommunen och Vattenfall/staten. Detta är ett systemfel som vindkraften inte ror för. Vindkraften är dock inte ensam om att bli subventionerad, både den storskaliga vattenkraften och kärnkraften saknar ansvarsförsäkring så de är också subventionerade, och detta till betydligt mer per kWh.
Somliga tycker att vindkraften är ineffektiv eftersom medeleffekten bara är ca 30 procent av installerad effekt. I så fall är de flesta vatten- och kärnkraftverk inte bättre, med en medeleffekt på mellan 20-50 procent av den installerade effekten. Men detta är en ganska meningslös diskussion.
Den viktiga frågan är HUR KLARAR VI VÅR MILJÖ LÅNGSIKTIGT?