Krönika
En femtedel av hushållen på Gotland har små eller inga marginaler i sin ekonomi. Det är en häpnadsväckande hög siffra som bland annat bottnar i arbetsmarknadsstrukturen och löneläget i kombination med en bostadsmarknad där konkurrensen från mer kapitalstarka regioner hårdnar och driver upp priserna. Andelen av en familjs inkomst som läggs på bostaden ökar i takt med ökande priser och stigande räntekostnader. Vi står inför en kall höst och vinter för vanligt folk.
Regeringens prioriteringar i detta läge rimmar illa med situationen för hushållen. Istället för att stötta vanliga hushåll ser det ut som det återigen blir de med högst inkomster som prioriteras när budgeten ska presenteras. Indexeringen av brytpunkten för statlig skatt medför att höginkomsttagare kan se fram emot c:a 1500:- extra i månaden. Man kan mena att det är en indexering och opåverkbar men det stämmer inte. Riksdagen kan besluta att pausa eller förändra i indexeringen om man önskar. Istället kan resurserna då läggas på att bland annat de 20% av hushållen på Gotland med minst marginaler istället skulle få det lite lättare.
Mycket av de ekonomiska bekymmer vi nu genomlider påverkas av Putins invasionskrig mot Ukraina. Det medförde stora störningar i utbudsledet med kraftiga prishöjningar som följd. Men det är bara en del av sanningen.
Internationella valutafonden (IMF) släppte i början av sommaren en rapport om inflationen i Europa. Där pekas förvisso kriget ut som en bidragande orsak men samtidigt slår man fast att företagens övervinster bidrar till 45% av inflationen. IMF är en av de tyngsta aktörerna som finns när det kommer till ekonomi i världen. Att denna rapport inte fått ett större genomslag är oerhört märkligt.
Konsumtionen av lyxvaror i Sverige är på stabila nivåer men vanligt folk får se sina ekonomiska förutsättningar minska dag för dag. Vid sidan av inflationen slår även den svaga kronkursen stenhårt mot vår konsumtion men riskerar påverka investeringar, arbetslöshet och finansmarknaden kraftfullt. För att bryta kronkursens fall krävs många åtgärder men inte minst gemensamma investeringar, varför ska andra tro på Sverige om vi inte själva gör det. Vägar, järnvägar, energi, vatten och annat skapar förutsättningar för god tillväxt i Sverige.
Idag är det de med allra sämst marginaler som får bära de tunga bördorna av inflation och ekonomisk kris. De som redan innan hade bäst förutsättningar påverkas nämnvärt. Företagen ser rekordvinster, enorma skattesänkningar mot de högsta inkomsterna och direkta stöd för ökade kostnader ger en snedfördelning som riskerar sammanhållningen i vårt samhälle. En annan väg är möjlig.
Filip Reinhag, regionråd