Krönika
Om enbart kvinnor fick rösta skulle Magdalena Andersson vara statsminister. Om bara män hade rösträtt skulle statsministern heta Ulf Kristersson eller Jimmie Åkesson.
Tänk vad intressant det skulle bli om bara kvinnor fick rösta ett tag framöver, som en kompensation för alla år kvinnor inte hade rösträtt.
Då skulle alla män få sitt livs chans att känna på hur det känns att vara borträknad. Det vore nog en nyttig erfarenhet för många.
Jag skojar bara, är det bäst att tillägga, men det skulle i alla fall bli väldigt tydligt hur annorlunda Sverige skulle vara om män inte fick rösta.
Glappet mellan hur kvinnor och män röstar blir allt större. Om den senaste valbarometern blir valresultatet skulle exempelvis omkring 900 000 män rösta på SD, jämfört med 400 000 kvinnor – ett gap på en halv miljon väljare. MP sticker också ut, partiet är dubbelt så stort bland kvinnor som bland män.
Den politiska uppfattningen man har baseras i stor utsträckning på grundläggande värderingar som synen på solidaritet, rättvisa, jämställdhet och alla människors lika värde. Skillnaden mellan hur unga kvinnor och män ser på relationer och vikten av gemensamma värderingar är stor.
Två av tre unga kvinnor är inte beredda att satsa på en relation med någon som har en helt annan politisk uppfattning.
Om man exempelvis tycker att en jämställd relation är en självklarhet blir det knepigt att dela tillvaron med någon som förväntar sig mat på bordet, inte vill vara föräldraledig och tycker att kvinnor ska passa upp och hålla sig borta från däckbyte, snickeri och annat ”karlgöra”.
Den som tycker att det är en naturlig uppdelningen av arbetsuppgifterna kommer inte att få det lätt.
För den som anser att alla människor har lika stort värde blir det jobbigt att leva ihop med en Sverigedemokrat som tycker att de som är födda av svenska föräldrar överglänser alla andra.
Att arbeta i hemtjänsten kan bli svårt om man lever ihop med någon som tycker att ens invandrade arbetskamrater ska utvisas.
Vi har en massa ojämlikheter att ta itu med: stora inkomstklyftor, ojämna fördelning av förmögenheter, skillnader i utbildning, hälsa, levnadsstandard och livslängd. Arbetsmarknaden är ojämlik och bostadssegregationen förstärker klyftorna.
Att vi lever så olika liv skilda från varandra skapar värderingsklyftor som är svåra att överbrygga.
Politikens främsta uppgift är att se till att samhället håller ihop. Den uppgiften måste ges till de politiker som vill åstadkomma just det. Det är du som bestämmer, kom ihåg det.