Debatt
Pontus Almqvist skriver på Liberal kommentar på grannsidan 11/1 om kärnkraftens lov. Skribenten hänvisar till företaget Energifors för att få stöd för sina argument. Hur objektiv Energiforsk är vet jag inte, men skribenten framför åsikter som även regeringspartierna för fram.
Fredrik Wikström, professor i Miljö och energisystem, har en helt annan syn på det hela. Han säger att S inte la ner några reaktorer. Att MP vill lägga ner kärnkraften är ingen hemlighet. S och MP höjde energiskatten från 7 till 8 öre per kilowatt. Efter kärnkraftsolyckan i Japan ställdes det, av naturliga skäl, hårdare krav på våra egna kärnkraftverk. Ringhals 1 och 2 hade redan då ekonomiska problem och Vattenfall ville ha dispens till avvecklingsåret 2025. Men då elpriset var lågt, gick det ändå inte att få ekonomi på de slitna kärnkraftverken. Samma sak på Oskarshamn där Eon, av samma orsak, beslutade att lägga ner en reaktor.
Vattenfall fick fortsatta lönsamhetsproblem och vädjade om lindring. 2016 beslutade en bred majoritet i Riksdagen att fasa ut effektskatten. Med det fanns det möjlighet att fortsätta driva de kärnkraftverk som skulle läggas ner, men då elpriser var fortsatt lågt ville varken Eon eller Vattenfall fortsätta driva dem de få år de hade kvar. I dag, med de höga elpriserna, kanske det hade blivit ett annat beslut av elbolagen?
Det var alltså inte höjningen av effektskatten som var orsaken till nedläggningen. Att det inte var regeringen, utan elbolagen själva som stod för besluten styrks av styrelseordförande Lars Nordström i en artikel i Svd 2022-09-01.
Det är därför trist att Almqvist skyller på den förra regeringen. Han borde i stället rikta kritik mot nuvarande regering som, trots ett uttalat löfte, skulle ha ett maxtak på elpriset på plats 1 november 2022.
Visst kan vi satsa på mer kärnkraft, men då ska man veta att den tar minst tio år att bygga och det är i dag vi har effektbrist. Dessutom måste man lösa vart man gör av kärnavfallet, för dagens lösning gäller bara för de kärnkraftverk vi har i dag.
På kort sikt har vi främst vindkraften, som tar bara något år från beslut till klart bygge. Många hävdar att vindkraft bara fungerar när det blåser och det stämmer. Men blåser det inte på Gotland så blåser det i Skåne, Västkusten eller i Kiruna.
Enligt Fakta och vetenskap ger vindkraften mer på vintern, när det behövs, än på sommaren, eftersom det blåser mer höst och vinter. Luften är också tyngre på vintern och ger då mer el. Utslaget över året, ger vindkraftsel mellan sex och sexton procent av vår elförbrukning, och det ökar stadigt. Så några egentliga dippar i vindkraftsproduktionen finns egentligen inte över tid.